MP:s nya bostadspolitiska talesperson: ”Bra läge att få igång det cirkulära byggandet nu”

Efter flera rockader har Katarina Luhr blivit bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet.
I en stor intervju med Bostadspolitik.se berättar hon om turerna och om sina prioriteringar framåt: Segregationen, problemet med att komma in på bostadsmarknaden, glesbygdsproblematiken och klimatutsläppen från byggbranschen.

I början av oktober läste ni intervjun med Jan Riise här på Bostadspolitik.se. Han hade då precis tagit plats i civilutskottet och såg fram emot att ta hand om bostadsfrågorna för Miljöpartiet.

Men – sedan dess har det hänt en hel del.

Katarina Luhr:

– Det var en kedja av händelser. Jag satt som miljö- och klimatborgarråd i Stockholm, men var tvungen att rotera ut för att inte sitta för länge, vilket vi ju naturligtvis kände till sedan länge. Det var en del turbulens på kommunlistan; vår toppkandidat hoppade av och det ledde till att riksdagsledamoten Åsa Lindhagen tog över min post som borgarråd i Stockholm och jag tog över hennes post i riksdagen.

– Jag hade sedan som önskemål att sitta i civilutskottet. Bostadsfrågorna har ju varit centrala i mitt arbete i Stockholm och civilutskottet hanterar också konsumtionsfrågorna som jag tycker är intressanta.

Vad sa Jan Riise om detta?

– Han är väldigt ödmjuk och tycker att många saker är spännande. Han tyckte att konstitutionsutskottet var mer spännande än jag tyckte att det var. Det var en bra lösning, det var inte tal om någon brottningsmatch, skrattar Katarina Luhr.

Katarina Luhr – kallad Gia av vännerna och även på Facebook, ”jag hade tänkt hålla Facebook privat, men det blev svårt att göra det när jag blev politiker, därför är jag inte på Facebook så mycket, mer på Instagram och Twitter” – engagerade sig politiskt i slutet av 00-talet.

– Jag är från början apotekare. Jag forskade på Karolinska, doktorerade efter examen. Jag tyckte att forskningen gick så långsamt och såg att samhället behövde förändras fort, inte minst när det gällde miljö och klimat. Jag gick med i Miljöpartiet för att stötta dem och hjälpa till lite. Jag hade inte tänkt att bli politiker själv, min primära plan var att ordna seminarier, koka kaffe och stå i valstugorna…

 

Katarina Luhr och de flesta av de andra bostadspolitiska talespersonerna kommer och träffar branschen på Bopol Live den 18 januari. Klicka för att läsa mer.

– Men så blev jag invald i kommunfullmäktige 2010 och blev borgarråd fyra år senare. Det går inte jättefort i politiken heller, men snabbare än i forskningen.

Efter åtta år som borgarråd tog hon alltså plats i riksdagen i mitten av oktober.

När det gäller bostadssektorn nämner hon flera stora problemområden inom bostadssektorn: Segregationen, problemen att komma in på marknaden, problem med att bo i glesbygden och ett stort resursslöseri i byggprocesserna.

Segregationen:

– Vi behöver bygga mer blandade områden. Jag tycker att man ska kunna bo genom hela sitt liv utan att flytta långt bort – från den första hyreslägenheten eller studentboendet vidare till radhus eller villa.

I Stockholm har den nya ledningen gått ut med att man ska prioritera att allmännyttan ska bygga hyresrätter i områden som i dag domineras av eget ägt boende, medan man inte ska till exempel ombilda i miljonprogramsområden. Katarina Luhr är inte helt nöjd med de prioriteringarna, utan förespråkar ”försiktiga ombildningar” och nybyggnation av exempelvis radhus.

– Vi vill också bygga hyresrätter där det finns en stor andel villor. Men vi vill även att fler ska kunna äga sitt boende i områden som domineras av hyresrätter. Segregationen ökar när de som vill äga sitt boende är tvungna att flytta från sitt område. Det behövs en bra blandning av upplåtelseformer.

Problemen med att komma in på marknaden:

– Det var dåligt att ta bort investeringsstöden för hyres- och studentbostäder. Det har gett en hel del lägenheter med billigare hyror.

– På ägarsidan tycker vi att man borde gå vidare med utredningen av startlånet; att man kan få hjälp av staten med den delen som i dag inte täcks av banken, det är en god idé.

– Vi har länge förespråkat ett slags bosparkonto, ett slags ”pensionssparande” med bättre skattemässiga villkor.

Glesbygdsproblematiken:

– Glesbygden har i många fall inte hängt med i de senaste årens prisuppgång. I storstäderna har uppgångarna drivits på av att folk har kunnat utöka sina lån för renoveringar som har höjt värdena. På glesbygden kan det vara tvärtom; det är inte säkert att man får ett banklån för helt nödvändiga renoveringar som att lägga om taket. Vi vill ha statliga egnahemslån med förmånliga villkor för att underlätta boende i glesbygd.

Minska utsläppen i byggsektorn:

– Det finns en hel radda åtgärder att titta på: Klimatkrav på byggmaterial – klimatdeklarationer som började gälla i år är ett första steg, man kan ta det vidare och ställa övergripande utsläppskrav per kvadratmeter. Cirkulärt byggande – vi kan använda det fönster som har öppnats nu, när material och transporter har blivit så mycket dyrare, för att få igång det cirkulära byggandet. Vi kan sätta ett nationellt mål kring hur mycket som ska återanvändas, se över hur mycket material det ska vara tillåtet att slänga i samband med nyproduktion. Klimatanpassning; Hur kan man sänka temperaturen i städer, ta hand om vatten och bygga in natur och livskvalitet i städerna?

Vi står just nu inför ett närmast totalt byggstopp i bostadssektorn. Vilka åtgärder vill du se för att hålla igång byggandet?

– Investeringsstödet var en bra sak för att pusha byggandet. Sedan hade jag velat skruva i stödet så att det hade ställts högre sociala och miljömässiga krav.

– Andra insatser är stimulanser kring energieffektivisering och klimatanpassningsåtgärder.

– Sedan kan det komma att behövas arbetsmarknadsinsatser, vidareutbildningar för att hålla kvar personal i sektorn över en lågkonjunktur. Dippen kommer inte att vara för evigt.

Vilka insatser vill du se när det gäller hemlösheten?

– Det är en stor utmaning och det finns ju flera olika grupper som är utsatta. Bostad först är ett bra arbetssätt och det är bra att regeringen har skjutit till extra pengar. Här ser jag gärna att fler kommuner kommer igång, det är i dag inte ens hälften av kommunerna som arbetar med Bostad först.

– Statliga hyresgarantier. I dag arbetar många med kommunala hyresgarantier, men inte alla. Man kan tänka sig ett liknande upplägg men med staten som garant.

– Finland har arbetat bra med att få ner hemlösheten, bland annat genom sin nationella bostadsstiftelse, som ser till att det byggs lägenheter för dem som inte kan få en bostad på något annat sätt. Den metoden skulle vi kunna testa.

Hur ser du på den nya regeringens bostadspolitik så här långt?

– Det är tråkigt med det här snabba rycket mellan stöttning av flerbostadshus till det ensidiga fokuset på småhus som den här regeringen verkar ha. Det är dumt att välja det ena eller det andra. Det behövs mer sammansatta boendelösningar och mer blandad bebyggelse.

I ett större perspektiv efterlyser Katarina Luhr en bättre och bredare stadsplanering.

– Vi behöver planera med alla typer av boendeformer, även kollektivboenden och byggemenskaper. Vi bör även se över p-normer som gör det dyrt att bygga. Överhuvudtaget bör vi tänka över nya normer kring mobilitet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.