”Ingves bedrövliga tajming har försvagat ekonomin”

Tre ekonomer sågar Stefan Ingves och Riksbankens agerande på DI Debatt. De menar att Riksbanken snarare bidrar till större konjunktursvängningar och de menar att Riksbanken drar fel slutsatser om hushållens skuldsättning och prisutvecklingen på bostadsmarknaden.

Pontus Braunerhjelm, professor och forskningsledare på Entreprenörskapsforum, Johan Eklund, professor och chefsekonom Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Daniel Wiberg ekonomie dr och chefsekonom på Strand Kapitalförvaltning menar på DI Debatt att den förda räntepolitiken snarare är reaktiv än proaktiv. Den driver på konjunktursvängningarna istället för att dämpa dem. De kritiserar flera av Riksbankens beslut under Ingves genom åren och skriver:

”We didn’t see it coming” tycks vara den stående förklaringen till att penningpolitiken kommit att bli reaktiv i stället för proaktiv.

När det gäller hushållens skuldsättning och bostadspriserna skriver trion:

”Nu har Riksbanken återigen, gjort helt om och överraskar marknaden med snabba räntehöjningar. Den höga skuldsättningen bland hushållen utgör nu återigen en stabilitetsrisk. Vilket paradoxalt nog aktualiseras av Riksbankens snabba räntehöjningar. Här hade en mer proaktiv Riksbank kunnat agera för att uppmärksamma högt skuldsatta hushåll på högre räntor framöver, snarare än att förstärka bilden av fortsatt nollränta fram till 2024.

Men hushållens skuldsättning är sedan länge ett av Riksbankens återkommande mantran. Flertalet penningpolitiska åtgärder, eller avsaknad av åtgärder, kan motiveras utifrån en generell oro rörande hushållens skuldsättning. Här gör Riksbanken dock en felaktig analys. Prisutvecklingen på bostäder och skuldsättningen avslöjar förvisso ett underliggande strukturproblem i svensk ekonomi. Men ytterst drivs prisökningarna av en brist på bostäder, särskilt i växande storstadsområden. För att komma till rätta med det krävs helt andra lösningar än de som penningpolitiken kan bidra med.”

De avslutar:

”Efter 1990-talsreformerna, och i och med Riksbankens oberoende, har Sverige goda förutsättningar att hantera dagens inflation, även om Riksbanken snarare tycks förstärka konjunktursvängningarna än dämpa dem.

Resultatet har blivit en svagare svensk ekonomisk utveckling och framför allt har det lett till att penningpolitiken i dag framstår som rörig, svårtolkad och mindre transparent. Riksbanken behöver i högre grad ta in omvärlden, förbättra transparensen i beslutsfattandet och arbeta mer för att dämpa konjunktursvängningar, snarare än att förstärka dem. Tajmingen kan liksom bortförklaringarna, bara bli bättre!”

Läs hela inlägget här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.