BOPOLPODDEN | Vi kommer inte se någon finanskris eller total kollaps av det finansiella systemet. Bankerna är i grunden mer robusta idag och vi vet hur vi ska hantera den här typen av situationer. Det menar John Hassler, professor i nationalekonomi, som ger en optimistisk syn på läget, även om vi kommer att se en större nedgång innan det vänder. Samtalet kommenteras av Lennart Weiss som uttrycker en svartare bild av det han kallar en tyst byggkrasch och en oro över sitt eget partis agerande. Programledare: Anna Bellman.
John Hassler har varit med i Bopolpodden tidigare, i vårt allra första avsnitt, i april 2019 – lyssna gärna på det avsnittet här.
John Hassler är professor i makroekonomi, har tidigare varit ordförande i Finanspolitiska rådet och är ledamot i kommittén för det som i folkmun kallas Nobelpriset i ekonomi, som i år tilldelades Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig för deras forskning om banker och finanskriser.
John Hassler menar att pristagarnas forskning absolut gör det lättare att klara av den kris vi nu är inne i.
– Ja, det är jag övertygad om. De gjorde olika saker, Dybvig och Diamond utvecklade teoretiska modeller om varför banker är instabila och varför detta kan leda till finanskriser. Bernanke prisas för sitt ekonomiskhistoriska arbete som beskrev vad som hände under depressionen på 1930-talet. Han visade att kollapsade banker ledde till att en vanlig lågkonjunktur ledde till globala katastrofer där människor svalt i världens rikaste länder.
– Nu har vi bättre förståelse och därmed minskar riskerna för finanskriser och vi kan på ett bättre sätt hantera dem när de dyker upp.
– Pandemin hade kunnat leda till en 30-talskris, men mildrades, bland annat baserat på tänket från årets pristagare.
Utfryst av Magdalena Andersson
John Hassler har varit lärare åt både Anders Borg och Magdalena Andersson, och haft konflikter med dem båda, under sin tid som ordförande i Finanspolitiska rådet. Magdalena Andersson pratar fortfarande inte med John Hassler.
– Så är det tyvärr, jag har pratat med folk i omgivningen om det går att göra något åt det. Men hon har ju kontakt med andra ekonomer, inte minst på Finansdepartementet och jag har också kontakt med dem, så indirekt kanske man kan säga att hon har kontakt även med mig…
John Hassler är inte speciellt orolig för att dagens ekonomiska situation ska leda till en allvarlig kris.
– Situationen i dag är allvarlig i den mening att det skulle kunna leda till något som är obehagligt, men vi vet ungefär vad som behöver göras för att undvika det. Det allvarliga scenariot är att inflationen biter sig fast och alla förväntar sig att priser och löner ska stiga, då måste man drämma till ekonomin stenhårt för att komma ur, nu vet vi ungefär vad som behöver göras: Höja räntorna, vara försiktig med finanspolitiken och inte komma med för många stora stödpaket som vi ser nu för elpriserna.
Budgeten stimulerande ihop med elprisstödet
Regeringen kom i förra veckan med sin budget.
– Det var inte så mycket i den, inga nyheter och det är egentligen bra i det här läget. Det viktiga är att inte stimulera ekonomin utan att hålla emot så inte Riksbanken behöver höja styrräntan mer än nödvändigt, jag hade väl velat se en lite stramare budget kanske.
John Hassler beskriver budgeten som ”neutral” men tillsammans med elprisstödet skapas en stimulerande situation.
– 55 miljarder i elprisstöd är ganska mycket pengar. Jag skulle säga att det motsvarar ungefär en kvarts procentenhet i räntehöjning. Nu var stödet med i Riksbankens beräkningar och påverkar inte räntebanan, men om man hade kommit fram till att inte komma med något stöd – och svikit vallöftet – så hade Riksbanken kunnat räkna ner räntan med 25 punkter.
John Hassler menar att den nya situationen med höga elpriser är här för att stanna och vi får konstatera att det kan leda till en strukturomvandling inom industrin.
– Vi får inse att priserna kommer att variera framöver och vi måste anpassa oss, dra ner på användningen och framför allt bli mer flexibla, flytta förbrukning från dag till natt. Industrier som inte kan vara flexibla kanske inte ska ligga i södra Sverige, de kanske ska lägga ner eller flytta. Det är som med varven förr, när de inte längre var lönsamma. Det kan vara jobbigt men i det stora perspektivet behöver det inte vara dåligt i sig.
Riksbanken gick i förra veckan återigen ut och varnade för sårbarheter i det finansiella systemet.
– Det är överdrivet. Våra banker är betydligt med stabila och solida än de har varit tidigare. Det finns bekymmer i fastighetssektorn, det är inte omöjligt att några fastighetsbolag går i konkurs men att de ska dra med sig de svenska bankerna är inte speciellt troligt.
John Hassler menar också att riksbankschefen Stefan Ingves överdriver när han säger att bolånetagare får vänja sig vid räntor på 4–5 procent de närmaste åren.
– Jag tror att han tar i lite och det beror väl på att han uppfattar att hans jobb är att göra det. Vi kommer inte tillbaka till negativa styrräntor och extremt låga boräntor. Men fyra, fem procent ska jag låta vara osagt.
Stämmer inte in i kritiken mot Riksbanken
Han tror på en höjning om 50–75 punkter av styrräntan vid Riksbankens möte den 24 november och stämmer inte in i kritikerkören som menar att Riksbanken har agerat för senfärdigt.
– Jag tycker att det mesta av kritiken i stort är ogrundad. Man borde väl ha börjat höja lite tidigare, kanske ett kvartal. Men man såg ingen inhemsk prisuppgång förrän i början av året. Hade vi vetat vad som skulle hända sedan, med kriget, så hade det varit bra att börja höja i höstas, men det var svårt att se den här utvecklingen. I det stora hela tycker jag inte att det har varit så tokigt. Man gör rätt nu, man måste kyla av för att visa att man menar allvar och inte tillåter inflationen att bita sig fast. Det viktiga framåt är att den inte biter sig fast i lönebildningen.
Däremot tycker John Hassler att amorteringskraven bör tas bort.
– Jag tycker definitivt att amorteringsreglerna är fel. Kan man tajma borttagande är det väl inte optimalt att göra det nu. Men å andra sidan är det en liten grupp som påverkas så inflationstrycket av det är hanterligt. Sammantaget tycker jag att det väger över mot att det hade varit rätt att ta bort dem nu.
Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss (som har en bakgrund inom socialdemokratin) känner igen sig i John Hasslers beskrivning av Magdalena Anderssons ”bunkerbeteende” som han kallar det.
– Jag skrev en ledare på bostadspolitik.se där jag kritiserade finansutskottets meningslösa utfrågningar. Jag ställde tre öppna frågor och fick svar från Magdalena Anderssons sakkunniga att de hade inga ambitioner att svara i ”en sådan kanal”. Då publicerade vi istället i Folkbladet och då fick vi svar. Säger man fel sak till etablerade personer, då stängs dörrar. Det är ett oerhört ovärdigt beteende och att det även drabbar supertungviktare som John Hassler är ett tydligt tecken på en felaktig kultur som Socialdemokraterna borde ta itu med. Jag är verkligen inte glad över att höra att mitt eget parti går så tvärt emot våra egna värderingar. Det sänker förtroendekapitalet för Magdalena Andersson.
När det gäller inflationen och John Hasslers syn på Riksbanken säger Lennart Weiss:
– Jag tror att han har rätt i att Riksbanken i allt väsentligt gör rätt. Men jag är bekymrad över risken att man tar i för mycket. När jag lyssnar på Ingves ibland lite trotsiga uttalanden, inte minst med slängar mot bygg- och fastighetssektorn, känner jag att det finns en fara i att han blir för obstinat och höjer för fort, vilket slår igenom med höjda hyror och att facken kan komma att kräva kompensation. Hassler tror inte det, jag hoppas att han har rätt.
– Jag känner dock en större oro för fastighetssektorn än han gör, jag tror inte att det är så trivialt, det beror på vilka som drabbas. Finansiella problem på fastighetssidan förstärker dessutom byggkraschen. Vi är nu i en tyst bostadsbyggnadskrasch – tyst för att den inte syns i statistiken än, den kommer att göra det. Jag har sagt att jag tror på en halvering av bostadsbyggandet, jag är rädd att nedgången blir ännu större. Skulle det bli större problem med finansieringen inom fastighetssektorn blir det ännu svårare med nya projekt på byggsidan, svårare att få byggkreditiv och så vidare. Och byggsektorn påverkar i stor grad den reala ekonomin så situationen kan förvärras väsentligt.
– Jag delar John Hasslers optimistiska syn men risken är tillräckligt stor för att bevakas noggrant.