Veckans Aktuellt v44: ”Kanske ska regeringen ringa den där stödtelefonen”

VECKANS AKTUELLT | Stor risk att prisnedgångarna för bostäder når 20–25 procent. Bostad först är en bra idé men nu behövs en samlad nulägesanalys av problemet med hemlöshet som grund för en nationell strategi. SBB:s planer på att knoppa av sina bostadsfastigheter följer den strategi som vd redan kommunicerat – den verkliga dramatiken handlar om fastighetsbolagens kommande refinansiering och hushållens alltmer urholkade privatekonomi. Sveriges Allmännyttas reformförslag för att stärka bostadsförsörjningen är bra, men trovärdigheten urholkas när man upprepar det felaktiga mantrat om orättvisor bland upplåtelseformerna, menar expertkommentator Lennart Weiss. 

Anna Bellman är programledare för Veckans Aktuellt.

Nedgången för villapriserna i oktober var den största hittills under den här nedgångsfasen. Sammanlagt, sedan toppen, har villapriserna sjunkit med 18,6 procent i Storgöteborg, enligt SBAB.

– I Veidekkes rapport som kom i förra veckan är vi inne på ett fall inom intervallet 11-24 procent och vi går nu mot den högre siffran. Vi har ytterligare förmodligen två räntehöjningar – minst en – att se fram emot. Vi får sannolikt inte ner energipriserna och lägg på det de psykologiska och reella effekterna som sjunkande börser har, så är det stor risk för prisfall på 20–25 procent från toppen. Det är dramatiska siffror, konstaterar Lennart Weiss i podden.

Elpriserna är ett av de stora orosmolnen för bostadsmarknaden och i veckan presenterades elprisstödet, ett stöd som grundas på förbrukning det senaste året. Elkunder i elområde 4 får 79 öre per kilowattimme och i område 3 får man 50 öre.

– Jag är inte entusiastisk, jag delar ekonomkårens kritik och tycker snarast att det ger stöd åt fortsatt konsumtion. Jag tycker man borde varit mer selektiv och riktat stödet mot dem som drabbas hårdast. Jag hade gärna sett stödet som en injektion till energisparåtgärder, det hade även gagnat ett större problem, nämligen klimathotet, där läget börjar se desperat ut. Jag blev besviken när jag såg utformningen.

Bra med stöd till Bostad först, men det krävs större grepp

I förra Veckans Aktuellt pratade vi om Bostad först, en modell för att ge hemlösa en bostad utan direkta krav på drogfrihet. Den förra regeringen avsatte 30 miljoner till kommuner som vill införa eller utveckla Bostad Först.

Kent Persson pratade sig varm om modellen, som är ”en modell som vi vet fungerar”, menade han.

Nu utökar den nya regeringen stödet med 40 miljoner kronor om året till 2026.

– Det är bra, sedan är det svårt att bedöma hur mycket 30 och 40 miljoner är. Emma Hult skrev en debattartikel på bostadspolitik.se där hon sätter fingret på något viktigt – att man inte sedan 2017 har kartlagt hur många som är hemlösa. Då var det 5 900, jag är övertygad om att det är väsentligt fler i dag. Det behövs en ny räkning: Hur många är akut hemlösa? Hur många är strukturellt hemlösa? Hur många har flyttat runt på grund av så kallad social dumpning? Efter en räkning bör man införa ett nationellt mål med nollvision enligt finländsk modell. Det är skam på torra land att vi har så många hemlösa, det är en av de största plumparna de rödgröna lämnade efter sig och det behövs ett samlat grepp.

Marknaden för fastighetsfinansiering måste fungera

Ett av landets största fastighetsbolag, SBB, kan nu komma att delas upp. Bolaget planerar att skapa ett nytt bostadsbolag, med fastigheter för 18 miljarder kronor, som ska delas ut till aktieägarna.

– Det är nog en klok strategi, Ilija Batljan har länge pratat om en renodling för att göra bolaget tydligare.

– I det större perspektivet handlar det här om risken kring fastighetsbolagens refinansiering. Många bolag har finansierat sig via obligationsmarknaden, en marknad som i dag är helt nedfrusen. Istället måste de vända sig till bankerna och jag är inte säker på att bankerna kan svälja de enorma volymerna det handlar om.

– Det här borde Finansinspektionen grotta ner sig i, och ha en diskussion med bankerna; marknaden för fastighetsfinansiering måste fungera.

Sveriges Allmännytta upprepar mantra om orättvisor mellan upplåtelseformer

Sverige Allmännyttas Anders Nordstrand kom på GP Debatt med ett antal reformförslag som ska stärka bostadsförsörjningen.

Han vill:
# Undanta allmännyttan från LOU
# Införa typgodkännande av standardiserade hus och byggsystem
# Ha rättvisa ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna
# Stoppa överimplementeringen av bestämmelserna i skatteflyktsdirektivet
# Underlätta för resurssvaga hushåll att ta plats på bostadsmarknaden

– Merparten är bra, jag stödjer LOU-delen, typgodkännanden och stöd till resurssvaga. Överimplementering av skatteflyktsdirektivet har jag inte kunskap om, det ska jag följa upp, säger Lennart Weiss.

– Däremot upprepar han det här mantrat om orättvisa villkor mellan upplåtelseformerna. Jag har påpekat många gånger att skillnaderna i boendeutgifter handlar om max 10–20 procent på skillnader i skattesystemen. I huvudsak handlar det om kostnader för eget kapital.

Nordström skriver:

”I dag är hyresrätten ekonomiskt missgynnad. Regelverket på skatteområdet – med avdragsrätt för skuldräntor och ROT-åtgärder för de som bor i ägda bostäder – innebär omfattande subventioner på bostadsområdet.”

– Det är ett närmast obegripligt påstående. Kommersiella fastighetsägare har också avdragsrätt – och den gäller alla kostnader. Villaägare har ett maxtak på 50 000 kronor, för kommersiella fastighetsägare finns ingen övre gräns.

– Dessutom skapar systemet med hyresreglering en subvention för hyreslägenheter, så om han vill skapa symmetri måste hyresrätten fungera mer på marknadsvillkor. Där sår han ett problem för sig själv.

”Det kanske är så att regeringen behöver ringa den där stödtelefonen”

Svensk Fastighetsförmedling lanserar kostnadsfri nattrådgivning. Man kan både chatta och prata i telefon om bostadsmarknaden med Svensk Fastighetsförmedling.

– Är det ett konsumentskydd eller ett marknadsföringsgrepp?

– Oavsett så finns det anledning för många att vara oroade. Det blir tydligt när jag pratar med projektutvecklare att vi går mot ett totalstopp. En del har fler avhopp än nytecknade avtal. Det här leder till att de tvingas sälja bostäder med 30 procents rabatt, vilket leder till att resultatet sjunker som en sten, och man påbörjar inte några nya projekt.

– Lägg där till oron kring domstolens utslag kring Cementa, risken för fastighetskris och att hushållen är pressade från alla håll och så vidare och vi har en perfekt storm, som inte minst regeringen behöver hantera. Det kanske är så att regeringen behöver ringa den där stödtelefonen…

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nordström har rätt, Weis har fel. Weiss missförstår effekten av avdragen, vilket tyvärr är ett vanligt missförstånd. En hyresgäst betalar 100% av fastighetsbolagets räntekostnader, underhåll och alla andra kostnader så länge inte fastighetsbolaget går med förlust. Avdragsrätten ger fastighetsbolag rätt att kvitta intäkter mot kostnader innan vinsten räknas fram och beskattas, inget annat. En villaägare betalar däremot bara 70% av sina räntekostnader och har därtill rätt till ROT-avdrag. Numera finns dessutom en begränsning i fastighetsbolagens ränteavdrag så att det över en viss nivå blir bolagsskatt på räntekostnaden. Även denna skatt betalas av hyresgästen så länge bolaget går med vinst. Hyresgästen får därmed betala ca 120% av denna del av räntekostnaden.
    Björn Bengtsson
    VD Sölvedals Förvaltnings AB

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.