Andreas Carlson kommer nu med sina första besked som bostadsminister. Det blir mer fokus på småhus, regelförenklingar och investeringsstödet dras ner; efter årsskiftet beviljas inga ansökningar.
På torsdagskvällen skickade Finansdepartementet (Carlson sorterar egentligen under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) ut ett pressmeddelande med rubriken ”Bostadspolitiken läggs om”
På tisdag presenteras regeringens budgetproposition och i samband med det ska bostadspolitiken utvecklas. Regeringen skriver:
Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och människor ska kunna flytta dit arbeten finns. Det behöver därför byggas fler bostäder över hela landet, som möter människors behov och efterfrågan. Fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad och för att bidra till flyttkedjor samt lokal och regional utveckling. Det framgår av budgetpropositionen för 2023 som kommer att presenteras tisdag den 8 november.
För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Det ska även vara möjligt att flytta mellan olika boendeformer. Inte minst är det viktigt att det finns möjlighet att ta steget till den ägda bostadsmarknaden.
– Ett ökat eget ägande innebär att fler känner ett ansvar för sitt boende och sin boendemiljö. Det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende. Reformer för att öka tillgången till byggbar mark ska tas fram och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus, säger bostadsminister Andreas Carlson (KD).
Boverket prognostiserar att bostadsbyggandet nästan kommer att möta byggbehovet 2022. Samtidigt är det viktigt att ha beredskap för att omvärldsläget kan påverka byggtakten.
– Reformer ska också genomföras som ger incitament till ökat byggande, inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden, säger Andreas Carlson.
Investeringsstödet avvecklas successivt
Beslutet att investeringsstödet ska avvecklas togs av riksdagen 2021. Regeringen fullföljer nu avvecklingen genom att skjuta till medel för att alla ansökningar som beviljats stöd innan den 1 januari 2023 ska kunna få stöd utbetalat. Från och med den 1 januari 2023 kommer inga ansökningar beviljas. De som inte beviljats stöd innan dess kommer alltså inte kunna få sina ansökningar beviljade.
Bostadsbristen kan inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Syftet med investeringsstödet var att det skulle byggas fler hyresrätter och bostäder för studerande med relativt sett lägre hyror. Regeringen anser att det har blivit ett dyrt stöd som riskerar gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och därför kan ha en begränsad effekt på bostadsbyggandet. Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden.
Regeringen vill i stället genomföra en effektivare bostadspolitik för ökat bostadsbyggande. Under mandatperioden ska reformer tas fram som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament till ökat byggande.
– Avvecklingen av investeringsstöden gör att skattebetalarna sparar stora belopp den kommande treårsperioden. De medel som regeringen tillför 2023–2025 garanterar samtidigt att alla projekt som beviljats stöd kommer få det utbetalat. Det innebär att ungefär 25 000 bostäder kommer att färdigställas med investeringsstöd de närmaste åren, avslutar bostadsminister Andreas Carlson
Auktioner på bostäder med värden på flera millioner måste stoppas!
Mäklaren sätter ett pris något lägre än det vederbörande med sin yrkeserfarenhet bedömer är det riktiga.
Sedan följer auktionen som trissar upp spekulanter till att köpa för ett högre pris än en sund marknad skulle ge.
Om mäklaren istället sätter bedömt marknadspris och skulle få flera intresserade spekulanter kan man ha dold budgivning så att spekulanter få lägga det högsta bud som vederbörande har råd eller är beredd att betala. Därefter presenteras listan för säljare som får välja.
Dessutom måste avdragsrätt för kostnader i samband med försäljning bort!
Det är skattebetalarna som betalar mäklarnas marknadsföringskostnader.
De allra flesta bostäder annonseras via Hemnet.
Hemmet ersatte annonsering i dagspress och betalades av mäklarna som en marknadsföring. Sedan kom man på att den kostnaden kunde övergå till säljaren som kunde dra av i deklarationen. Det handlar om flera tusentals kronor per affär.
Samma gäller styling. Dvs ett företag anlitas för att få bostaden så neutral och attraktiv som möjligt. Detta kostar 10tusentals kronor per affärsområde och betalas av skattebetalarna!