På fredag ska Finansinspektionen komma med sitt svar på snabbutredningen om amorteringskraven, men redan i Ekots lördagsintervju meddelade generaldirektör Erik Thedéen att man inte kommer att föreslå några lättnader.
– Amorteringskraven är en strukturell åtgärd som har lett till att hushållen nu går in i den här ansträngda situationen med i snitt tio procent lägre lån, det är bra att vi har byggt det här systemet, säger Thedéen i lördagsintervjun.
Under pandemin infördes en paus i amorteringskraven, men nu är situationen en annan, menar Thedéen.
– I februari, mars 2020 pekade penningpolitiken åt ett helt annat håll. Den verkade då i en stimulerande riktning, nu stramar den åt. Att då använda amorteringskraven som i pandemin skulle vara en felaktig åtgärd som går emot penningpolitiken.
– Det är dessutom inte träffsäkert. Det är bara ungefär hälften av de svenska hushållen som har bolån, och de har typiskt sett goda inkomster. De som drabbas hårdast i dag är hushåll i Skåne med direktverkande el och svaga inkomster. För dem finns den här ”ventilen” som vi kallar den.
Finansinspektionen fick mycket kritik när chefsekonomen Henrik Braconier uppmanade bolånetagare att kontakta sina banker för att diskutera amorteringspaus. Erik Thedéen menar att Braconier hade rätt hela tiden.
– Det här regelverket är ganska flexibelt och det är grundtanken med det – vi kan inte förutse allt som kan hända. Skilsmässa och arbetslöshet står med i regelverket, högre elpriser gör det inte men om prishöjningen väsentligt påverkar ekonomin omfattas de av regelverket. Det här vet bankerna också, det är bara att läsa på.
Att Finansinspektionen försvarar amorteringskraven kommer inte som en överraskning. Många, bland andra SBAB:s Robert Boije och Bostadspolitik.se:s Stefan Attefall förvånades över att Regeringen valde att Finansinspektionen – som införde och som genom åren hårdnackat har försvarat amorteringskraven – nu också fick uppdraget att utreda dem.
Ser risker i fastighetsbolagens låga intäkter i förhållande till lån
Erik Thedéen resonerar också om riskbilden kring de kommersiella fastighetsbolagen.
Belåningsgraden i förhållande till fastighetsvärde är det ingen fara med, eftersom värdena har gått upp.
– Däremot har bolagen väldigt höga lån i förhållande till intäkter, det här gör dem extremt räntekänsliga. De tål inte så höga räntor innan det kan bli stökigt. Fastighetsbolag är låneintensiva, om räntorna går upp raderas vinsterna ut och om det sker blir marknaden orolig, då får de inte låna pengar alls, eller till extremt höga räntor. I värsta fall kan det gå riktigt illa och sprida sig in i banksystemet.
– Vi har varnat för det här, det var därför vi höjde kapitalkraven för banker, vi såg den här risken.
En stor del av fastighetsbolagens finansiering har skett via obligationer de senaste åren. Nu har obligationsmarknaden mer eller mindre försvunnit som möjlighet och när obligationerna förfaller behöver bolagen gå tillbaka till bankerna.
– De starka bolagen kommer att kunna göra det, de som har goda kundrelationer.
Det blir värre för mindre och nyare bolag, som saknar goda bankrelationer, menar Erik Thedéen.
I närtid finns det dock inga större obligationsförfall, 2023 inleds en period med större förfall. I nuläget ser Erik Thedéen ingen akut risk för den finansiella stabiliteten.
– Nej, det finns det inte. Bankerna är stabila och välkapitaliserade, de tjänar pengar. Ur stabilitetsperspektiv är det bra. De får ett inflöde av kapital som stärker deras motståndskraft.