KRÖNIKA | Stadsbyggnadsexperten Kristina Alvendal om konflikten mellan stad och land och möjligheterna som kan dyka upp om eftersatta områden behandlas på rätt sätt.
Resultatet av det nyligen genomförda valet visade tydligt att många arga män på landsbygden inte ser sig vare sig sedda eller lyssnade på. Det i sin tur skapar förstås ännu mer känslan av frustration och aggression för dem som känner så. De flesta vill då hitta en syndabock eller någon som bekräftar ens upplevda situation. Det tenderar att bli ett allvarligt samhällsproblem. Men hur vanligt är det att bortse från sitt eget ansvar i utformandet av sitt mående och sina livsval? Till stor del är man ju sin egen lyckas smed.
Sedan en tid tillbaka finns en tydlig trend av att många unga kvinnor lämnar landsbygdens avfolkningsorter till förmån för större städer. Det som ofta lockar är utbildning, jobb, framtidstro och viljan att gå vidare i livet. Varför det är så stor skillnad i valen mellan könen hoppar jag över att spekulera i just i denna krönika. Det som är intressant och olyckligt är dock att stad och landsbygd blir mer och mer främmande för varandra och det i sin tur gör att våra värderingar och drivkrafter snart skiljer sig lika mycket åt som om vi bodde på olika sidor av jordklotet.
Men skall man vara krass kan det finnas mer att vinna på att vända utvecklingen i delar av landsbygden än att satsa på redan attraktiva marknader
Det för också med sig att vi som ser oss som samhällsbyggare gärna koncentrerar våra insatser till de orter som präglas av framtidstro och tillväxt. Där krävs inte så mycket extra insatser. Men skall man vara krass kan det finnas mer att vinna på att vända utvecklingen i delar av landsbygden än att satsa på redan attraktiva marknader.
Många fastighetsägare har sedan lång tid tillbaka deltagit i stora samhällsinsatser för att skapa trygghet och ekonomiska värden i till exempel storstädernas miljonprogram. Till en början såg inte det heller ut som den mest lönsamma affären, men i takt med att trivseln och tryggheten ökat har även det ekonomiska värdet på fastigheterna ökat. Det finns fortfarande stora utmaningar men i samverkan med andra företag, kommun, polis och övriga aktörer har många bolag gjort stora samhällsinsatser.
Det kan man dock inte säga om vissa delar av svensk landsbygd. Där finns ofta miljöer som vi vet att vi människor inte uppskattar. Trista och eftersatta byggnader, sunkiga ”gallerior” som består av några få butiker, det kan vara skräpigt och otryggt när människor lyser med sin frånvaro, ungdomar som hänger och kör race med moped eller EPA-traktorn, skralt med kommunal service, inga trevliga och lummiga torg i tätorten, dåligt med företag som kan förse orten med arbete, inga sommarjobbsmöjligheter och så vidare. Likheterna med storstädernas utanförskapsområden är slående. Det är inte så konstigt att stora delar av invånarna lämnar till förmån för mer attraktiva platser i Sverige.
Kunde man vända utvecklingen i till exempel Skellefteå kan man göra det på fler ställen
I takt med att investeringarna och priserna på fastigheter i storstadsområden och andra tillväxtorter slår nya rekord – även om vi just nu befinner oss i en ekonomisk svacka – så kommer framtidens stora uppsidor finnas i orter som vi idag ser som oattraktiva. Vissa orter har genomgått en stor förändring när företag och fabriker lagts ned och jobben försvunnit. Utan positiva krafter befästs en negativ spiral. Men arbetstillfällen och attraktivitet är ingen konstant faktor. Det är tvärtom något man kan skapa – med rätt vision, ledarskap, samverkan och långsiktighet.
Kunde man vända utvecklingen i till exempel Skellefteå kan man göra det på fler ställen. Fastighetsbolagen kommer framöver att få utveckla sina affärsidéer till att även omfatta ett bredare samhällsbyggande för bästa avkastning. Det kommer inte att vara tillräckligt att bara förvalta bostäder och kassera in en hyra. Politiken och det offentliga har inte förmåga att genomföra dessa förändringar utan fastighetsbranschen och andra privata aktörer.
Vi är ju som sagt vår egen lyckas smed och vad är väl bättre än att bidra till att bredda vår egen marknad genom att skapa fler attraktiva platser i Sverige. Det skulle bidra till framtidstro, lägre brottslighet, ökat antal arbetsplatser, mer service och framför allt färre arga män, som redan har blivit ett växande samhällsproblem.
Kristina Alvendal
Samhällsbyggare och stadsbyggnadsexpert