Den höga inflationen och centralbankernas räntehöjningar slår mot omvärlden och den svenska ekonomin och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år. Det framgår av Konjunkturinstitutets prognos i rapporten Konjunkturläget som publiceras på onsdagen.
Du kan läsa hela rapporten här.
Den höga inflationen slår hårt mot omvärlden och den svenska ekonomin. För att stävja inflationen och förankra inflationsförväntningarna kring inflationsmålet har Riksbanken höjt styrräntan snabbt de senaste månaderna och fler höjningar är att vänta. Hög inflation och stigande bolåneräntor gröper ur hushållens köpkraft och hushållen ser dystert på framtiden. Hushållen antas få viss kompensation av staten för de höga elpriserna men de kommer ändå att dra ner på konsumtionen framöver. Till viss del eftersom det ännu är oklart hur stödet kommer att utformas och hur stort det kommer att bli samt när i tiden det betalas ut. Samtidigt slår den vikande omvärldskonjunkturen mot den svenska exportnäringen, skriver KI, och fortsätter:
Den svaga efterfrågeutvecklingen leder till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år. Arbetsmarknaden är ännu så länge stark och antalet sysselsatta har ökat snabbt i år. Lågkonjunkturen nästa år innebär att efterfrågan på arbetskraft blir lägre och arbetslösheten ökar.
Sverige har starka offentliga finanser. Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett budgetutrymme om cirka 130 miljarder kronor för den kommande mandatperioden, men det ska noteras att bedömningar av detta slag alltid är mycket osäkra. Konjunkturinstitutet räknar med att cirka 50 miljarder kronor av detta budgetutrymme tas i anspråk i budgeten för 2023.
Dagens prognos är mer negativ än den förra, som kom i juni. I en jämförelse skriver KI:
Högre inflation, ett högre ränteläge och svag hushållskonsumtion bidrar till att BNP-tillväxten revideras ner det andra halvåret i år och nästa år. Det innebär att lågkonjunkturen blir djupare 2023 än vad som förutsågs i juniprognosen och BNP-gapet revideras ner med 0,5 procentenheter. Den djupare lågkonjunkturen 2023 slår igenom på arbetsmarknaden och arbetslösheten ökar successivt under året, till skillnad från i juniprognosen.
| Nyckeltal | ||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
| BNP till marknadspris | 5,1 | 2,7 | –0,1 | 2,0 | 2,5 | 3,0 |
| BNP per invånare | 4,4 | 2,0 | –0,7 | 1,5 | 2,0 | 2,5 |
| BNP, kalenderkorrigerad | 4,9 | 2,7 | 0,1 | 2,0 | 2,7 | 2,8 |
| BNP, KIX-vägd (1) | 5,2 | 2,7 | 1,0 | 2,3 | 2,3 | 2,2 |
| KPI, KIX-vägd (1) | 3,1 | 8,3 | 5,8 | 2,2 | 2,3 | 2,3 |
| Bytesbalans (2) | 5,3 | 3,6 | 4,4 | 4,4 | 3,8 | 3,3 |
| Arbetade timmar (3) | 2,3 | 1,9 | 1,4 | 1,0 | 0,9 | 1,3 |
| Sysselsättning | 0,9 | 3,0 | 0,1 | 0,4 | 0,8 | 1,4 |
| Arbetslöshet (4) | 8,8 | 7,4 | 7,7 | 8,0 | 7,9 | 7,2 |
| Arbetsmarknadsgap (5) | –1,7 | –0,8 | –0,7 | –0,9 | –0,8 | –0,1 |
| BNP-gap (6) | 0,6 | 0,8 | –1,3 | –1,6 | –1,0 | –0,1 |
| Timlön (7) | 2,6 | 2,7 | 3,3 | 3,1 | 3,3 | 3,5 |
| Arbetskostnad per timme (3,8) | 3,4 | 3,2 | 3,5 | 3,1 | 3,3 | 3,5 |
| Produktivitet (3) | 2,6 | 1,1 | –1,2 | 1,1 | 1,7 | 1,5 |
| KPI | 2,2 | 8,4 | 6,5 | 0,9 | 1,8 | 1,8 |
| KPIF | 2,4 | 7,7 | 4,6 | 0,5 | 1,5 | 1,7 |
| Styrränta (9,10) | 0,0 | 2,3 | 2,3 | 1,8 | 1,8 | 1,8 |
| Tioårig statsobligationsränta (9) | 0,3 | 1,5 | 2,0 | 2,1 | 2,3 | 2,4 |
| Kronindex (KIX) (11) | 114,3 | 121,2 | 123,6 | 120,1 | 116,5 | 112,9 |
| Offentligt finansiellt sparande (2) | –0,1 | 0,8 | 0,0 | –0,4 | –0,3 | 0,2 |
| Strukturellt sparande (12) | –0,8 | 1,0 | 1,0 | 0,5 | 0,3 | 0,3 |
| Maastrichtskuld (2) | 36,2 | 30,0 | 28,3 | 28,7 | 28,9 | 28,6 |
1 KIX-vägd BNP och KPI är aggregat som vägs samman med hjälp av Riksbankens KIX-vikter. I KIX ingår Sveriges 32 viktigaste handelspartners.
2 Procent av BNP.
3 Kalenderkorrigerad.
4 Procent av arbetskraften.
5 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
6 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
7 Enligt konjunkturlönestatistiken.
8 Avser anställdas timmar.
9 Procent.
10 Vid årets slut. Beslut i slutet av december implementeras i januari.
11 Index 1992–11–18=100.
12 Procent av potentiell BNP.
Anm. Utvecklingstalet för sysselsättning 2021 påverkas av SCB:s metodbyte för AKU.
Anm. BNP per invånare baserat på befolkning exklusive ukrainska flyktingar.
Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.