Hyresdomar i hovrätten får stora konsekvenser

Annie Carlefred, hyresrätts­ansvarig på Bonava, Tomas Hermansson, vd för Bonnier Fastigheter och Lisa Hybbinette, partner på Roschier advokatbyrå, skriver i Svenska Dagbladet om presumtionshyresdomarna som kom på försommaren och hur de kan komma att slå mot bostadsbyggandet.

Hovrättsdomen betyder i korthet att presumtionshyrorna för nyproducerade lägenheter bara får höjas hälften så mycket som den lokala allmänna utvecklingen av hyrorna.

Hovrätten menar att eftersom nyproducerade lägenheter har högre hyror innebär också en lägre procentuell höjning en förhållandevis hög höjning i kronor räknat.

Carlefred, Hermansson och Hybbinette skriver nu i Svenska Dagbladet:

”Det är enligt vår mening problematiskt att hovrätten på detta sätt introducerar egna modeller, tar fram färdiga procent­satser och sätter ramarna för hur stor höjning av hyran som ska anses skälig när det är en förhandling mellan två själv­ständiga parter – hyres­värden och hyresgäst­föreningen. Vi ställer oss också frågande till hovrättens resonemang kring att dessa regler ska underlätta för samordning av de två hyres­systemen efter 15 år. Återigen är det en fråga för parterna och inte hovrätten.

Hovrättens ståndpunkt, att det som utgör en skälig hyres­utveckling ska bedömas varje enskilt år, ser vi kan leda till oförutsägbara resultat eftersom hyres­utvecklingen kan gå upp eller ner olika mycket från år till år. Vi ser en betydande risk att framtida förhandlingar kommer att försvåras och i betydligt högre omfattning gå till rättslig prövning i hyres­nämnden då hyresgäst­föreningarna kan låsa sina positioner utifrån hovrättens nya rikt­linjer. Vidare kan dessa oförutsägbara förutsättningar riskera att avskräcka särskilt utländska investerare från att investera i svenska hyres­rätter.

Låsta positioner kan också väntas vid den initiala hyres­förhandlingen, där det första årets hyra bestäms utifrån bostadsutvecklarens bygg­kostnader och behov av rimlig avkastning på investeringen under de första 15 åren. En lägre hyres­utveckling över tid ger incitament att sätta högre hyror det första året för att över­huvud­taget kunna producera hyres­rätter, något som kommer att exkludera fler från bostads­marknaden.”