Den magiska enheten mellan ekologi och ekonomi: Resurseffektivitet

KRÖNIKA | Det mest framgångsrika hållbarhetsarbetet är det som är ekonomiskt lönsamt, menar Johan Braw, konsult med bakgrund som fastighets-vd. Det finns nämligen en magisk enhet mellan ekologisk hållbarhet och ekonomisk lönsamhet: Resurseffektivitet.

Det här är framför allt en text för fastighetsbolag som inte har egna personalresurser inom miljömässig hållbarhet. Bara det att ni inte har egna resurser betyder inte att ni ser miljöperspektiven som mindre viktiga, tror jag. Det innebär bara att ni kan behöva arbeta lite annorlunda – och ändå få ut riktigt mycket miljönytta.

Hör texten hemma på en sajt som heter bostadspolitik.se? Jag menar det. Politik behöver inte bara avse regelverk, budgetar och chefstillsättningar. Politik kan också vara tidsanda, och samhälleliga värderingar och normer.

Alltid tänka lönsamhet

Jag menar att ett ansvarstagande fastighetsbolag som en integrerad del i beslutsfattande och utförande ska tänka långsiktig ekologisk hållbarhet.

Jag menar också att ett långsiktigt ekologiskt ansvarstagande fastighetsbolag alltid ska tänka på lönsamhet. Och detta är det första jag vill förmedla: hållbarhetsarbete som förenas med lönsamhet är det utan jämförelse med framgångsrika och effektiva – av två skäl.

Det ena skälet är att ekologisk hållbarhet och företagsekonomisk lönsamhet i stor utsträckning har samma grundläggande element: effektivt resursutnyttjande. Jag menar att denna magiska enhet – ja, så vill jag kalla den – ofta kommer i skymundan.

Ett exempel på denna magiska enhet mellan ekologi och ekonomi är när åtkomst till en fastighet, och information om den, hanteras som data online. Mer i klartext: all lägenhetsinformation och åtkomst i applikationer (motsv). Detta innebär mindre restid för bovärden och underentreprenörer, vilket minskar miljöpåverkan och höjer effektiviteten i organisationen – fler lägenheter per anställd blir möjligt. Den ökade kundnyttan: hyresgrundande standardhöjning.

När jag är i en stad och ser alla små skåpbilar från fastighetsföretag eller hantverksföretag tänker jag: hur många av dessa transporterar just nu behörighet (nycklar) eller fastighetsinformation (papper).

Det andra skälet är att det företagsekonomiskt lönsamma har en helt annan budgetmässig robusthet. Satsningar som har goda syften, men som inte är direkt lönsamma, riskerar alltid att strykas när tiderna blir sämre, eller när ledningen skiftar. Att ekologiska åtgärder som dessutom är lönsamma skulle prioriteras bort är mindre osannolikt.

I en budgetprocess där olika idéer konkurrerar med varandra, ligger de lönsamma projekten också mycket bättre till – såklart.

Åtgärden ska göra verklig skillnad

Låt mig också ta upp en annan central fråga, angående ekologi och ekonomi: gör åtgärden X någon verklig ekologisk skillnad? Vissa åtgärder kan ju typiskt sett medföra en ekologisk förbättring – men graden av förbättring måste utgå från tillståndet i just ditt bolag.

De två potentiellt största ekologiska påverkansfaktorerna i fastighetsbranschen är, tror jag, nyproduktion och uppvärmning. Jag kommer i ett annat inlägg på denna sajt att diskutera ekologi och nyproduktion, men i detta inlägg ska jag säga två saker om ekologi och uppvärmning.

Effektivisering för att minska uppvärmningsbehov är typiskt sett ekologiskt fördelaktigt, och med mitt sätt att se saken ska åtgärden dessutom vara ekonomiskt lönsam.

En fastighet som a) genom fjärrvärme värms upp med spillvärme från en industri, och som b) har förnyelsebar eller fossilfri fastighetsel ska, som jag ser det, bara energieffektiviseras om det är ekonomiskt lönsamt. Att energieffektivisera genom tilläggsisolering innebär i sig viss miljöverkan, men framför allt gör åtgärden ingen ekologisk skillnad – uppvärmningen kom ju från spillvärme.

Det andra jag vill ta upp är att vara observant på val av åtgärd. Tilläggsisolering kan i vissa fall alltså vara både ekologiskt och ekonomiskt fördelaktigt, jämfört med ursprungsläget. Men det kan finnas ett tredje alternativ: mer eller mindre autonom styrning av uppvärmningen. Mindre kostsamt, kanske mindre effekt totalt sett, men möjligen mer lönsam. Jag säger nu inte att det alltid är så, men det jag vill förmedla är: ställ alltid frågan om en digital åtgärd är mer effektiv än en byggnadsteknisk.

Johan Braw
Konsult, tidigare vd för Sölvesborgshem AB och Hem1 Sydost AB, samt tidigare ordförande för allmännyttans digitaliseringsinitiativ

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.