Prognoscentret har nu släppt sin höstprognos. De spår ett kraftigt fall i bygginvesteringarna under nästa år innan marknaden stabiliseras 2024. ”En giftig cocktail av skyhöga byggkostnader, utbudsstörningar, en annalkande energikris samt en inflation som kraftigt urholkar hushållens plånböcker förstärker den avmattning vi såg redan i våras”, skriver de.
De konstaterar att riskerna för ett värre och mer utdraget förlopp är tydligt på nedsidan och utgången i cementfrågan kan naturligtvis förvärra situationen ytterligare.
Den totala minskningen i bygginvesteringar under året stannar på tio procent. ”Till det ska läggas den fortsatta risken för en cementkris som hotar kollapsa hela den svenska byggmarknaden.”
Prisnedgång, högre byggkostnader och lägre konsumtionsutrymme får stora kosekvenser
– En förhållandevis kraftig nedgång väntas på kort sikt. Vi befinner oss i en besvärlig situation och går förvisso in i en mild lågkonjunktur men med stora konsekvenserna för byggandet. Under de närmaste åren kommer det inte byggas tillräckligt med bostäder utifrån det behov som finns. Prisnedgången på bostadsmarknaden får tillsammans med de ökade byggkostnaderna och ett lägre konsumtionsutrymme stora konsekvenser. Vi ser ett fall i nybyggnationen av bostäder med 17 procent under året och ytterligare cirka 20 procent nästa år, säger Patric Lindqvist, affärsområdeschef på Prognoscentret.
Bostadsbyggandet som är mest konjunkturkänsligt drabbas också hårdast. Antalet nyproducerade bostäder som under 2021 toppade på 69 200 bostäder, väntas i år bli 57 500. Under 2023 sker ett dramatiskt tapp ned till 45 500 nya bostäder.
Under 2023 halveras nästan antalet nyproducerade bostadsrätter jämfört med rekordåret 2021, medan antalet småhus minskar med nästan en tredjedel, menar Prognoscentret.
Hushållen skjuter upp renoveringar
Hushållen minskar också sina renoveringar kraftigt under innevarande år, minus 12 procent jämfört med 2021. Sjunkande reallöner, stigande byggmaterialpriser bidrar tillsammans med omprioriteringar efter de upphävda coronarestriktionerna och en lägre transaktionsvolym av bostäder till det stora tappet. De stigande energipriserna skapar dock incitament för hushållen att vidta energieffektiviserande åtgärder i sina bostäder, vilket dämpar nedgången både i år och nästa. Först 2024 ser hushållens renoveringar ut att börja öka igen.
Renoveringsaktiviteten för landets fastighetsägare står dock emot nedgången bättre till följd av den uppdämda renoveringsskuld som uppstod under pandemin, men också för att de likt hushållen ges ekonomiska incitament till energibesparande åtgärder då elpriserna skenar. Dessutom har nya behov i spåren av coronapandemin förstärkt efterfrågan på ombyggnationer vilket håller segmentet uppe.