Därför är digitalisering redan förlegat

KRÖNIKA | Vi borde sluta diskutera digitalisering, menar Marie Thelander Dellhag, vd för kommunala MKB i Malmö.

Digitalisering. Vad betyder det egentligen? Det har hänt mer än en gång att jag får en inbjudan till ett seminarium som ska handla om just detta – digitalisering – och jag undrar vad av alla tusen möjliga definitioner som avses. Är det prop-tech? Scenarier där vi kopplar upp våra fastigheter, eller delar av dem, för smarta lösningar som sparar energi (både mänsklig och sådan som har blivit så himla dyr på sistone), tid och pengar? Eller är det kanske någon ny app som ska göra vardagen smidigare för alla kunder där ute. Eller skulle det faktiskt också kunna handla om demokrati och delaktighet? Trygghet och tillhörighet?

Ett medel för att uppnå den förändring vi vill se, inte ett mål i sig

För ska vi vara ärliga är nog begreppet digitalisering ganska förlegat redan. Istället för att prata om digitala strategier borde vi nog helt och hållet diskutera innovations- eller förändringsstrategier. Digitaliseringen är en oundviklig del av det, ett medel för att uppnå den förändring vi vill se, inte ett mål i sig.

Vilken förändring vill vi då se? Demokratisering och boinflytande, till exempel. Det är faktorer som ökar trivsel och trygghet i våra områden. När våra hyresgäster känner ett ägandeskap i sitt område får det väldigt goda effekter. Som när våra kunder i Rosengård visade civilkurage och stod upp för sitt bostadsområde under upplopp förra året och sedan på eget initiativ röjde undan tegelstenar och annat bråte dagen efter. Hur kan vi skapa det? Jo, genom att främja dialog med och mellan våra kunder, till exempel. Kanske spelar fysiska bomöten en viktig roll för vissa, men ska vi nå ut brett är det troligen inte längre den effektivaste metoden. Där ser vi att vår boendeapp gör att vi börjar prata med kunder som vi annars inte når.

Ett sätt att stävja alla fastighetsbolags jobbigaste problem: sophanteringen

Rent fastighetstekniskt finns otroligt mycket spännande att göra. Ett exempel är effektstyrd fjärrvärme som innebär att vi prognostiserar effekttoppar och drar ner på energin så att reservverken inte behövs vilket ger både en ekonomisk nytta och stor miljönytta. På sikt hoppas vi också kunna spara mycket pengar genom att kapa effekttoppar och med hjälp av fastighetsbatteri möjliggöra lagring av överskottskapacitet så att den kan säljas och användas där den behövs mest. Det kan förstås också handla om sensorer som i ett tidigt skede upptäcker vattenläckage eller smarta avfallskärl som automatiskt kan aktivera en tömningsaktivitet vid behov. Se där ett sätt att stävja alla fastighetsbolags jobbigaste problem: sophanteringen.

Ytterligare ett sätt att få boende att trivas är att ge bättre förutsättningar för en enkel vardag, till exempel genom en tjänsteportal som samlar lådcykelpooler, leveransboxar, bilpooler och andra delningstjänster. Vår kommunikation med kunden kan också förenklas med digitala brevlådor för hyresavier och digital kontraktsskrivning, men också med en smidig felanmälan med bank-id där kunden snabbt kan kommunicera med hyresvärden om sina problem, med hjälp av bilder till exempel.

Andra lösningar kan på ett väldigt handfast vis öka tryggheten. Anonyma sensorer som inte samlar känslig information men indikerar om det finns personer på fel plats och vid fel tid – spring i förråd och källare på tider som kanske innebär att drogförsäljning eller liknande äger rum.

Liten tuva kan stjälpa stort lass, heter det ju. Och det finns en hel del tuvor i utvecklingsarbete.

Men vi bör också prata om det uppenbara. Liten tuva kan stjälpa stort lass, heter det ju. Och det finns en hel del tuvor i utvecklingsarbete.

Först måste vi se till att det digitala utanförskapet inte drabbar våra kunder negativt. Det ska inte vara omöjligt att få hjälp på fler sätt än via en app eller annan smart teknik. Det måste vi beakta om vi inte ska skapa slitningar. En annan uppenbar utmaning är att våra smarta lösningar inte ska bli integritetskränkande och upplevas som övervakande. Även med goda intentioner kan oförsiktighet leda till negativa konsekvenser. Här får vi inte springa så fort att vi inte hinner med att säkra våra kunders rätt till integritet.

Men framförallt tror jag att vi måste bevara och bevaka våra relationer. Vi kan inte bli anonyma institutioner – det skulle motverka hela poängen med att öka delaktighet och ägandeskap. Som hyresvärdar har vi en speciell affärssituation där vår intäkt är tydligt knuten till en hyresmodell. Vill vi konkurrera om kunder och bygga för framtiden ska vi se till att värna relationen och engagera våra boende i förändringsarbetet för ett ännu tryggare och mer trivsamt grannskap.

Det finns många möjligheter med den digitala tekniken, men låt oss hellre prata om innovationsprocesser och strategier för förändring – digitalisering är hopplöst förlegat.