Regeringen meddelar att en utredare – Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen – ska ”se över effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider”, bland annat ska han se över bankernas avgifter för förtidslösen av bolån. Moderaterna presenterade på måndagen också ett förslag i den här riktningen.
En viktig del av utredarens uppdrag är avgiften som bankerna tar ut när en bolånetagare vill lösa ett bundet lån, en avgift som DI:s Hans Bolander i en kommentar beskriver som ”konsumentfientlig”.
Finansinspektionen gick tidigare i år ut med att regeringen bör se över reglerna, som enligt FI gynnar bankerna på bekostnad av bolånetagarna.
Stigande räntor och inflation slår hårt
Regeringen skriver nu att bakgrunden till utredningen är att hushållens skulder har ökat snabbt de senaste 20 åren. I kombination med korta räntebindningstider kan det göra hushållen känsligare för ränteförändringar. Därför får en utredare i uppdrag analysera effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider.
– De stigande räntorna och inflationen slår hårt mot svenskarnas plånböcker. Det kan bli kännbart för hushållen. När vi nu går mot ekonomiskt tuffare tider är det viktigt att vi ser över vad vi kan göra på längre sikt för att stärka såväl enskilda hushåll som ekonomin i stort, säger finansmarknadsminister Max Elger.
Se video från måndagens pressträff här.
Utredaren Albin Kainelainen ska närmare analysera effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider, liksom de faktorer som bidrar till hushållens val av räntebindningstid. Utredaren ska också överväga åtgärder på bland annat finansmarknadsområdet. Eventuella åtgärder ska värna och förbättra kundrörligheten på bolånemarknaden, eftersom längre räntebindningstider kan medföra inlåsningseffekter.
Utredaren ska också analysera vilken effekt dagens bestämmelser om ränteskillnadsersättning har för hushållens benägenhet att välja bunden ränta, det vill säga den ersättning bankerna har rätt att begära om en bolånetagare löser lånet i förtid. Utredningen ska bedöma om det finns behov av en annan beräkningsschablon.
Moderaterna vill underlätta bankbyte
– Ränteskillnadsersättningen skulle kunna vara en faktor som gör att många väljer lån med kort räntebindningstid när det hade velat binda sin ränta på längre tid. Det är viktigt att banker inte överkompenseras genom denna avgift, säger Max Elger.
Utredningen ska redovisas senast den 30 september 2023.
Moderaterna gick på måndagen ut med förslag i linje med utredningen.
På Twitter skriver Moderaterna:
”Ingen ska tvingas flytta för att politiker gör det dyrt att leva. Det kommer M att se till:
1) stoppa höjningen av skatten på bolån
2) gör det lättare att byta bank för den med bundna lån
3) stärk villkoren för vanliga bolånekunder genom att öka konkurrensen för bankerna”
”Bolåneskatten” som nämns syftar på den bankskatt regeringen har infört och som planeras att höjas.
Dagens Industri skriver om ordbråket som nu blossar upp: Finansmarknadsminister Max Elger (S) menar att det inte finns någon ”bolåneskatt” och han tror inte heller på Moderaternas beräkningar.
Di skriver:
”Det råder dock ingen tvekan om att bankerna i viss utsträckning har höjt räntor och avgifter för att finansiera den nya bankskatten, som ska inbringa 5 miljarder kronor till statskassan under 2022 och därefter 6 miljarder kronor årligen. I januari i år uppgav exempelvis storbanken SEB att de höjde listräntorna på bolån med 0,05 procentenheter till följd av bankskatten.”