BOPOLPODDEN | I en serie på fyra program möter vi de bostadspolitiska talespersonerna från alla åtta riksdagspartierna för att höra vad de ser som de största problemen på bostadsmarknaden och vad de vill göra åt dem. I vårt tredje program träffar vi Viktor Wärnick från Moderaterna och Jakob Olofsgård från Liberalerna som båda vill prioritera det ägda boendet, införa regelförenklingar och ännu tydligare hjälpa hemlösa men där det inte är tydligt hur problemet med social dumpning ska lösas.
Anna Bellman är programledare och Lennart Weiss kommenterar på slutet.
Moderaternas bostadspolitiska talesperson Viktor Wärnick ser tre stora problem med dagens bostadsmarknad:
– Det är för svårt ta sig in på den ägda marknaden, för svårt att ta sig in på den hyrda marknaden och för svårt att bygga bostäder. Vi måste arbeta både på utbuds- och efterfrågesidan, det handlar mycket om regelförenklingar, att sänka byråkratiska hinder och rensa upp i regelverket.
– En viktig del i detta är statens serviceansvar, till exempel Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet: Riksrevisionen har påpekat att den är ineffektiv, dyr och kostsam – regeringen återkom med en skrivelse kring detta och den var otroligt tunn. Myndigheten måste bli mer effektiv, så byggtiderna kan kortas, regelkrånglet minskas och så det kan bli billigare att bygga. Det har gått åt motsatt håll de senaste åtta åren.
Vi behöver köra med röjsåg i regelverket
Jakob Olofsgård (L) fyller i:
– Vi måste lyfta blicken och se till att myndigheterna underlättar för människor. Sedan 1960-talet har det här präglats av en socialdemokratisk syn som säger: ”Ställ dig i kön, rätta in dig i ledet”. Människor har fått anpassa sig efter systemet istället för att systemet har varit anpassat efter människor. Vi behöver köra med röjsåg i regelverket.
Både M och L fokuserar på att det ska bli lättare att komma in på den ägda marknaden.
Jakob Olofsgård:
– Vi har haft en bostadspolitik som byggt för mycket på det hyrda boendet och därmed har vi inte byggt upp en sparkultur. Vi vill utreda ett skattegynnat bosparande och ändra i amorteringskraven så att man kanske amorterar mindre när man är i början av familjebildningen, och mer senare i livet, när barnen flyttat ut.
Vill satsa på ISK
Moderaterna vill istället för ett skattegynnat bosparande utveckla sparformen investeringssparkonto:
– Många har tagit till sig den här sparformen, vi vill utveckla den, ge den bättre förutsättningar, med sänkt skatt bland annat, säger Viktor Wärnick, som också han trycker mycket på det ägda boendet:
– Majoriteten av svenskarna, även de som bor i hyresrätt, vill bo i eget ägt boende, oavsett vad de säger på vänstersidan. Men det är oerhört svårt att ta sig in på den ägda marknaden i dag, med bolånetak och amorteringstvång – kreditrestriktionerna är väldigt tuffa. Vi vill höja bolånetaket till 90 procent och göra en oberoende översyn av kreditrestriktionerna och se om de har fått avsedd effekt.
Om den nyligen presenterade utredningen som startlån säger han:
– Det går i vår riktning, men vi har inte tagit formell ställning.
Jakob Olofsgård är däremot helt positiv:
– Vi säger ja. Vi har drivit på och velat se en utredning om startlån. Vi ligger efter i hela systemet och det behövs i det här läget många pushar som underlättar att komma in på marknaden. Startlån kan vara en push.
Vi vill luckra upp det kommunala planmonopolet
Från i princip alla håll i politiken är man inne på att regelverket måste förenklas, men det finns olika förslag.
Jakob Olofsgård:
– Vi vill luckra upp det kommunala planmonopolet, göra en översyn och luckra upp det. Det kan handla om att byggherrarna kan hjälpa kommuner att ta fram detaljplaner – sen är det ändå kommunen som säger bu eller bä i slutändan. Vi vill också att man ska detaljplanera mer för småhus, i dag prioriterar man flerbostadshus för mycket.
Viktor Wärnick:
– Vi vill ha kvar det kommunala planmonopolet. Däremot tycker vi att detaljplanerna är för detaljerade, vi vill övergå till ”byggplaner”, mer övergripande planer som man antar och sedan kan man samtala mer i bygglovsprocessen.
Något nytt investeringsstöd blir det inte tal om med en högerregering.
Viktor Wärnick:
– Nej, absolut inte. De subventionerna var extremt ineffektiva, det var därför vi tog bort dem. Enligt Riksrevisionen gick de till fel grupper; i grunden får man en hyresrätt enligt ett kösystem och det är främst socioekonomiskt starka grupper som stått så länge i kön att de har kunnat få lägenheter med investeringsstöd och därmed väldigt låg hyra. Det var helt missriktat.
Liberalerna vill ha ny bostadsform
M och L är överens om att det viktigaste för att kunna komma in på bostadsmarknaden ligger i en förbättrad ekonomi, där arbetslinjen är grunden. För dem som står längst ifrån nämner de sociala kontrakt och Liberalerna har ett förslag om så kallade behovsbostäder.
Jakob Olofsgård:
– Det är en ny bostadsform, anpassad för dem som faller mellan stolarna. Staten behöver vara stark när det behövs och tak över huvudet är en mänsklig rättighet. När exploatörer vill bygga vill vi att man avsätter ett visst antal bostäder till behovsbostäder; hyresrätter eller bostadsrätter där staten backar upp. Och det är viktigt att de inte byggs i utsatta, utan i välfungerande, områden. Exakt hur det ska se ut behöver vi utreda men det här är ett viktigt liberalt bidrag till bostadspolitiken.
Bostadspolitik.se:s expert Lennart Weiss kommenterar avsnittet:
– Både Viktor Wärnick och Jakob Olofsgård är engagerade och har förutsättningar att bli tungviktare i bostadspolitiken på sikt.
– Precis som KD och SD, som var med i podden för två veckor sedan, så rör sig M och L mer på bygg- än på den sociala bostadspolitiksidan, men de har ett lite bredare scope. Speciellt Jakob Olofsgård markerar den bostadssociala sidan tydligare, där finns ett större engagemang, vilket är kopplat till att Liberalerna har ett genomarbetat bostadspolitikprogram.
– Men i stort är de på samma sida – och på samma sida som KD och SD: Det egna ägandet ska prioriteras, man är emot investeringsstödet etc.
Det var inte deras starkaste del i intervjun
Lennart Weiss ser en svaghet i partiernas svar när det gäller social dumpning.
– Det var inte deras starkaste del i intervjun, där tycker jag mig höra att de blev besvärade, särskilt Viktor Wärnick. Det är ju så att i första hand borgerligt styrda kommuner anklagas för social dumpning till kommuner på landsorten. Försvaret här lät: ”Det är bostadsbristen som gör att kommunerna tvingas skaffa bostäder i andra landsändar”. Men de båda vet, och Timbro har även erkänt, att de borgerligt styrda kommunerna har själva skapat problemen, till exempel genom att avveckla kommunala bostadsbolag och sälja mark – och då finns inte de verktygen kvar. Och de borgerliga kommunerna bygger, åtminstone i Stockholm, färre bostäder än de socialdemokratiskt styrda. Därmed har de själva skapat bostadsbristen de hänvisar till.
– Både M och L tycker att staten inte ska ta större ansvar och det köper jag. Men då måste det finnas andra mekanismer och när kommunerna inte tar sitt bostadsförsörjningsansvar har man en svag punkt i den här frågan, man tappar i trovärdighet.
Om vi får ett maktskifte och en M-ledd regering med stöd av bland andra L – vad betyder det då för bostadspolitiken?
– En tydlig tyngdpunktsförskjutning, från hyresrätter med investeringsstöd till det ägda boendet, och det välkomnar jag: 70 procent av befolkningen vill bo i eget ägt boende, då måste man föra en politik åt det hållet. Men jag saknar konkretion; det finns några ansatser, man vill ”sänka trösklarna”. Jag hade velat höra skarpare svar i frågan om kreditrestriktioner; vågar man ta Finansinspektionen i örat?
– Jag tror också på Liberalernas förslag om behovsbostäder och blev glad över att Jakob Olofsgård preciserade på ett bra sätt, som att de inte ska finnas i utsatta områden.
Lyssna/läs om de tidigare avsnitten: KD+SD här och S+C här.