SOMMARKRÖNIKA | Min önskan är att bostadspolitiken, valår och alla andra år, utgår från att vi behöver både miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Det skriver Johanna Bjurskog (fd Ode), bostadspolitisk expert och verksamhetsutvecklare på Riksbyggen i en sommarkrönika.
Valet närmar sig och även om bostadspolitiska frågor inte brukar hamna högst upp på agendan i slutspurten har den nuvarande mandatperioden visat att frågorna är så centrala att de kan utlösa en regeringskris. Den bostadsbrist som råder i stora delar av Sverige visar också på bostadsmarknadens betydelse för samhället när matchningar med utbildnings- och arbetstillfällen förhindras. Samtidigt är bostaden kanske viktigare än någonsin för oss som individer.
Pandemin och det flexiblare arbetsliv som blivit vardag för många innebär att fler av oss spenderar mer tid i våra hem. Och ett hem måste alla ha. Helst ett tryggt och till en kostnad som är rimlig för den egna plånboken. Min önskan är att bostadspolitiken, valår och alla andra år, utgår från att vi behöver både miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Här lyfter jag några av de viktigaste pusselbitarna.
En grön omställning
Riksbyggen och många andra branschaktörer gör på eget initiativ stora omställningar för ökad hållbarhet. Men det räcker inte. Tillsammans måste vi göra ännu mer för att klara den gröna omställningen. Vi behöver både nyttja det vi redan byggt på ett effektivt sätt och säkerställa att det vi bygger nytt görs med mindre miljöavtryck och för en långsiktig användning.
När det gäller omställningen i det befintliga beståendet introducerades 2021 ett stöd för energieffektivisering i flerbostadshus som sedan avvecklades. Här behövs ett omtag! Riksbyggen har i ett förslag om grönt stöd till bostadsrättsföreningar visat att de med rätt incitament kan vara en viktig motor i omställningen. Det pratas ofta om behovet av stöd till just energieffektivisering och det stämmer. Men vi behöver bredda det gröna perspektivet. Klimatförändringarna ökar riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion, vilket påverkar byggnader och deras omgivningar. Förebyggande åtgärder och anpassningsåtgärder blir alltmer angelägna. Vidare råder i städer ofta brist på ekosystemtjänster och där kan flerbostadshus och tillhörande gårdar nyttjas för att för främja såväl biologisk mångfald som cirkulär ekonomi. Ett nytt stöd bör omfatta alla dessa områden.
Klimatförändringarna ökar riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion, vilket påverkar byggnader och deras omgivningar.
I nyproduktion är klimatdeklarationer ett viktigt steg i rätt riktning. Men det räcker inte med det redovisningskrav som finns. För att faktiska påverka klimatavtrycket krävs också gränsvärden för utsläpp av växthusgaser. Vi på Riksbyggen vill att det införs redan 2025. Därför är det bra att regeringen har gett Boverket i uppdrag att föreslå hur gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan kan införas tidigare än 2027, som nuvarande plan utgår från. Men för att verkligen få styrfart i arbetet bör regeringen fastställa en tydlig ambition och ett måldatum.
En social bostadspolitik
Den sociala aspekten av hållbarhet bör få större utrymme i bostadspolitiken och en självklar grundbult måste vara att säkra att alla människor kan skaffa sig en egen bostad.
En grupp som har särskilt svårt att komma in på bostadsmarknaden är unga vuxna. Unga saknar ofta både tillräckligt lång kötid för ett hyreskontrakt och det sparkapital som krävs för att köpa en bostad. Kontantinsatsen är det största hindret när det gäller att köpa en egen bostad. I stället tvingas många unga söka sig till den dyrare och mer osäkra andrahandsmarknaden eller fortsatt vara beroende av sina föräldrar trots att de är vuxna. Därför presenterade Riksbyggen redan 2019 ett konkret förslag till hur ett startlån för unga vuxna kan utformas. Vi kallar det Ungbolån. I april presenterade en statlig utredning ett förslag till startlån för förstagångsköpare som nu är på remiss. Nu finns alltså chansen att föra fram synpunkter men också förbättringsförslag så vi kan få ett så väl utformat startlån som möjligt när det äntligen finns en konkret möjlighet på bordet. Ett statligt startlån är en politisk reform som direkt kan ge tusentals människor bättre förutsättningar att köpa en bostad. Det kan inte vänta längre.
Nu finns alltså chansen att föra fram synpunkter men också förbättringsförslag så vi kan få ett så väl utformat startlån som möjligt när det äntligen finns en konkret möjlighet på bordet.
För att säkerställa boende för alla är det också väsentligt att det befintliga beståndet nyttjas på bästa sätt och att en hög byggtakt upprätthålls. Vi på Riksbyggen bidrar genom att bygga mer för fler över hela landet, både bostadsrätter och hyresrätter för människor i olika åldrar. Men förutsättningarna har ändrats i och med att investeringsstödet för hyresrätter har avvecklats och det ändrade omvärldsläget med ökad osäkerhet och högre priser, räntor etc. Det är olyckligt, men vi måste fortsätta hitta sätt. En viktig anledning till att det byggs för lite är att handläggningen av detaljplaner och bygglov tar för lång tid. Riksbyggen är därför en av initiativtagarna till Bygg i Tid. Med detta initiativ vill vi skapa bred dialog om hur vi kan effektivisera och förbättra plan- och tillståndsprocesserna för att öka bostadsbyggandet.
Låt hållbarhetsperspektivet och frågor om hur alla människor kan skaffa ett eget hem och hur den gröna omställningen ska påskyndas bli den givna utgångspunkten i kommande bostadspolitiska diskussioner.