KRÖNIKA | Stockholm saknar närmare 700 poliser, men bristen på tillgängliga bostäder gör det svårt att både rekrytera och behålla människor till samhällsviktiga funktioner. Det skriver Shoka Åhrman, sparekonom på SPP/ Storebrand.
Dödskjutningar och våld runtom i landet gör att vi fått upp ögonen för en yrkesgrupp som vi länge tagit för given: poliser. Sällan har väl attityden till polis hos den breda allmänheten varit så positiv. Ni behövs och vi är tacksamma. Men ni är för få. Räknat på antal poliser per 100 000 invånare ligger Sverige nästan i botten jämfört med andra EU-länder (enligt Eurostat). Vi hade i snitt 204 poliser per 100 000 invånare 2018–2020. EU-snittet låg på 318, och situationen har inte förbättrats nämnvärt i Sverige sedan dess.
Det finns flera skäl till bristen på poliser, som lön och antagningskrav, som vi ofta hör om, men en annan viktig orsak är att många unga människor drar sig för att söka sig till detta viktiga yrke helt enkelt för att det är svårt att få en vettig bostad hyfsat nära arbetsplatsen.
Medan många, inte minst tjänstemän, under pandemin lärt sig njuta av flexibiliteten i att kunna jobba hemifrån av och till, är situationen en annan för poliser. Och det gäller även anställda inom sjukvård, brandkår och andra viktiga samhällsfunktioner. Bränder släcks inte via internet, operationer utförs inte av robotar och upplopp stoppas inte med högtalare. Personalen måste vara på plats och på exakta tider, och det ökar behovet av att ha nära till arbetsplatsen. Önskan att slippa långa och osäkra pendlingsavstånd är dessutom en allt viktigare faktor vid val av yrke.
Bränder släcks inte via internet, operationer utförs inte av robotar och upplopp stoppas inte med högtalare.
Vad är då förutsättningarna att få en bostad nära arbetsplatsen för dessa grupper? Kort sagt: dåliga, i synnerhet i storstadsregioner där behovet av poliser är skriande. Stockholms handelskammare konstaterade i en analys att på grund av bostadsmarknadens dysfunktionalitet tvingas poliser bo långt från jobbet eller rentav lämna yrket då bostadspusslet inte går ihop.
Köerna för hyresrätt långa och att köpa en bostadsrätt är ekonomiskt tungt och rentav omöjligt för en stor del unga poliser. Många tvingas därför att bo i andra eller tredje hand, inackorderade eller långt från jobbet. Det talas ofta om lönen som den avgörande faktorn för att attrahera arbetskraft, men att slippa stressande och tidskrävande pendling är för många viktiga faktorer och en allt viktigare konkurrensfaktor, inte minst i en tid då grannen kan sitta hemma och jobba medan du lägger två timmar per dag i pendling.
Amorteringskrav och bolånetak tillsammans med bostadsbrist gör det svårt, och för många omöjligt, att köpa en bostad.
Stefan Eklund, ordförande i Polisförbundet i Stockholm, har sagt att det saknas 700 poliser men att bostadssituationen gör det svårt att attrahera till yrket och många poliser slutar på grund av bristen på nära bostad. I bostadsmarknadens regelverk spelar det ingen roll om du är polis, sjuksköterska eller har annan samhällsviktig funktion, du omfattas av samma regler som alla andra. Amorteringskrav och bolånetak tillsammans med bostadsbrist gör det svårt, och för många omöjligt, att köpa en bostad.
Lösning? Bygg fler och billigare bostäder. Ja, men vi behöver också vara mer flexibla med tanke på olika gruppers behov. Kommunernas förmåga att bedriva en social bostadspolitik behöver stärkas. Kortsiktiga försäljningar av hyresrätter behöver stoppas. Det behövs också ett mer effektivt utnyttjande av befintligt bestånd genom en hyressättning som bättre speglar bostadskonsumenternas värderingar, dvs värderar kvalitetsfaktorer såsom läge.
Vi behöver våra poliser och vi behöver en bostadspolitik som hjälper dem att hjälpa oss.