LEDARE | Ett statligt ägt bolag kommer inte förändra förutsättningarna för fastighetsägandet eller förvaltandet. Vill politiken ändra förutsättningarna krävs politiska reformer, inte nya bolag, skriver Kent Persson, samhällspolitisk chef Heimstaden.
Hyresrätten har i den politiska debatten hamnat i bakvatten. Ända sedan riksdagen valde att avsätta statsminister Stefan Löfven för förslaget om införande av fri hyressättning på nyproducerade hyresrätter så känns det som om att ingen velat ta tag i de politiska frågorna kring hyresrätten och dess framtid. Politiken anser väl att det är fler risker än möjligheter att föreslå politiska reformer för hyresrätten. Det i sig gör mig bekymrad och blickar vi in i kommande mandatperiod är risken uppenbar att inga nya politiska initiativ kommer tas. Ett svaghetstecken som leder till oro. Men det finns även positiva händelser.
På den positiva sidan vill jag lyfta två beslut som skapar långsiktighet för hyresrätten:
För det första så är den trepartsöverenskommelse som är gjord emellan de tre parterna på hyresrättsmarknaden, Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen, i huvudsak bra. Överenskommelsen innebär för de årliga förhandlingarna att man numera är överens om fem makroutgångspunkter för förhandlingarna. Man hade kunnat önskat mer i överenskommelsen, men det är ett första steg på bättre förutsägbarhet för hyresförhandlingarna. Nu är det upp till parterna vid förhandlingsbordet att ta vara på denna möjlighet. Tillkommer gör också att parterna är överens om att utreda hur läge och kvalité kan på sikt får genomslag i förhandlingarna. Detta är viktigt för att stärka långsiktigt ansvarstagande i förvaltandet.
Man hade kunnat önskat mer i överenskommelsen, men det är ett första steg på bättre förutsägbarhet för hyresförhandlingarna.
Det andra steget framåt är regeringens förslag som nu skickats ut om inrättande av oberoende tvistelösning för konflikter vid de årliga hyresförhandlingarna. Tvistelösningen gäller enbart för just de årliga förhandlingarna och parterna måste vara överens om att inrätta tvistelösningen i förhandlingsordningen. En oberoende tvistelösning med tydliga tidsavsgränsningar för förhandlingarna har varit efterfrågat länge. Nu kommer den på plats från 1:a januari 2023 om riksdagen tar besluten under hösten och kommer således att gälla för förhandlingarna för 2024 års hyror. Inrättandet av oberoende tvistelösning är mycket bra och stärker det långsiktiga ägandet av hyresrätter.
Men det har även tagit två steg bakåt den sista tiden:
Det första steget bakåt jag vill lyfta är regeringens förslag om inrättandet av ett statligt fastighetsbolag som ska verka i de utsatta områdena och kunna äga både hyresrätter som samhällsnyttiga fastigheter. Det här är dessvärre ett rejält snedsteg av politiken. Ett statligt ägt bolag kommer inte förändra förutsättningarna för fastighetsägandet eller förvaltandet. Vill politiken ändra förutsättningarna krävs politiska reformer, inte nya bolag. Fastighetsägarna svarade bra mot detta förslag genom att presentera 17 åtgärder för att stärka tryggheten. Den rapporten borde regeringen läsa och göra statliga utredningar av.
Det här är dessvärre ett rejält snedsteg av politiken.
Det andra steget bakåt är det hovrättsbeslut som kom i veckan gällande presumtionshyrorna som sätts för nyproducerade hyresrätter. Det är visserligen bra att hovrätten slår fast att presumtionshyrorna kan höjas varje år. Men det som tynger beslutet är att utrymmet för höjningarna begränsas till hälften av hyreshöjningar upp till 3% och därutöver får höjningar ske med ¾ av höjningarna. Det skapar ännu en osäkerhet på intäktssidan för nyproducerade hyresrätter som kommer tynga investeringsmöjligheterna. Sannolikt kommer detta beslut dessutom påverka fastighetsvärdena för nyproducerade hyresrätter negativt. Så sammantaget var hovrättsbesluten negativa och steg bakåt.
Så, dansen kring hyresrätternas ovissa framtid fortsätter. Det tas steg framåt som är positiva, men som dessvärre rycks tillbaka med steg bakåt. Framtiden talar dock fortsatt för hyresrätten. Den boendeformen behövs även framåt i Sverige. För alla tillväxtkommuner är hyresrätten av avgörande betydelse för att städerna ska kunna fortsätta växa. Så sakta med säkert tar vi oss framåt. Den som är engagerad i hyresrätter behöver både vara långsiktig, ha tålamod och kunna styra dansen framåt även när steg tas bakåt.