DEBATT | Inför en nationell handlingsplan för att få till tryggad miljö i bostadsområden, med aktiv stadsplanering utifrån riskbedömning och ombyggnation till trivsam och småskalig miljö med estetiskt tilltalande hus. Det vill riksdagsledamöterna Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson (SD) och Tobias Andersson, rättspolitisk talesperson (SD).
Målet är alla ska vara säkra och trygga i sina bostäder oavsett var i landet man bor. Men så är det inte idag. Tvärtemot målet så sprider otryggheten ut sig under regeringens bristande kontroll. Inte bara i de större städernas utsatta områden tar brottslighet, vandalisering och gäng över, utan det sprider sig även till många mellanstora och mindre orter där lugn och trivsel hemma och på stan tidigare varit naturligt. Många är rädda, undviker att gå till soprummet, tvättstugan eller att gå ute på kvällar. Barns glädjefulla lekar utanför hemmet är sällsynta. Även på landsbygden är många husägare oroliga för inbrott, överfall och åverkan på hus och hem. Utvecklingen under aktuellt regeringsstyre är destruktiv. Vi vill se nationellt ansvarstagande med flera åtgärder, vid sidan av polisiära insatser och brottshantering, för att återfå boendetrygghet.
Barns glädjefulla lekar utanför hemmet är sällsynta.
Värsta läget i städerna trappas upp, långt före påskhelgens kravaller sattes hus i brand, det förekommer ofta skjutningar, överfall, knivskärning, vandalisering och annan förstörelse, till och med att granater kastas in i lägenheter hos barnfamiljer och gäng som öppet säljer narkotika. Oro och otrygghet är vad socialdemokraternas saft-och-bulle-politik levererar. Den nationella trygghetsunderökningen visar att otryggheten ökat stadigt sedan cirka 2014, att så stor andel som en tredjedel av befolkningen känner sig otrygga vid utevistelse sena kvällar i sitt eget bostadsområde. Detta är motsatsen till vår vision om ett bra och tryggt Sverige. Många oroar sig för att familjemedlemmar ska råka ut för brott, det gäller även barn. Nästan 25 procent av befolkningen oroar sig för bostadsinbrott och skadegörelse i bostad eller egendom. Boende uppger att de undviker vissa områden och färdvägar för att ta sig hem, avstår från aktiviteter och utevistelse, att barnen inte får leka ute och att de har oro, stress och dålig livskvalitet. I många kommuner läggs stora resurser på att motverka brottslighet och otrygghetsproblem genom exempelvis samverkansprojekt och satsningar med preventivt syfte i skolan. Detta är nödvändigt, men åtgärderna lyfts ofta som den enda lösningen från vänsterhåll, och räcker uppenbarligen inte.
Detta är motsatsen till vår vision om ett bra och tryggt Sverige.
För ett par år sedan rapporterades att brott mot företagare på landsbygden ökade med många procent bara på ett år, stöldligors räder i privatpersoners fastigheter i mindre orter och på landsbygden är och har många år varit omfattande. Människor blir överfallna inne i sina hem. Polis och annan utryckande verksamhet har sällan mindre lokala stationer och utryckningar kan ta tid, många distrikt i glesbygden är för stora att kunna bevaka och ha kontroll över. Regeringen och partier som säger sig värna landsbygden har skapat situationen och agerar inte tillräckligt i dessa frågor.
Brottsligheten måste bekämpas aktivt, vi förespråkar ett 30-punktsprogram, åtgärdspaket mot parallellsamhällen, större resurser till Polisen och andra brottsmotverkande myndigheter samt att personer som begår brott enklare ska kunna vräkas från lägenheter. Allt börjar med ett tryggt hem.
Vi vill för skapande av boendetrygghet:
- Införa nationell handlingsplan för att få till tryggad miljö i bostadsområden, med aktiv stadsplanering utifrån riskbedömning och ombyggnation till trivsam och småskalig miljö med estetiskt tilltalande hus. I planeringen ska även ingå fullgod kameraövervakning, belysning, överblickbara ytor och säkrande av allmän plats samt certifiering av säkra bostadsområden.
- Skapa målinriktat samverkansarbete med mätbara mål, för att öka gemenskap, ansvar och trygghet i bostadsområden.
- Motverka nedbantning av viktiga samhällsresurser och utryckningsverksamhet på landsbygden och i mindre orter där inte minst Polis behöver vara tillgänglig dygnet runt.
Utvecklingen till otrygghet för boende där både person och hem förlorat i värde de senare mandatperiodernas styre, menar vi måste vändas med aktiva metoder. Inom det svenska kulturarvet ryms ordspråket ”Trygg är den som är hemma”. Det behöver vi hämta tillbaka.