Regeringen bör tänka om gällande stämpelskatten    

 

DEBATT | Lantmäteriet fick 2020 återigen uppdraget att utreda frågan om en breddning av stämpelskatten till att även omfatta fastighetsbildningsåtgärder och den 30 mars överlämnar de sin utredning till regeringen. Om de går på regeringens linje och föreslår en breddning av stämpelskatten till att även omfatta fastighetsbildning, skulle det innebära kostnadshöjningar för bygg- och fastighetssektorn, skriver Ulrika Hansson, skattejurist Fastighetsägarna och Sofie Wilhelmsson Agrén, skatteexpert Byggföretagen.

Stämpelskatt betalas vid köp av fastighet eller tomträtt. Skatten tas ut när fastigheten skrivs in i fastighetsregistret. För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten 1,5 procent, men för juridiska personer/företag uppgår skatten till hela 4,25 procent. Det innebär att ett företag som köper en fastighet för 100 mkr kommer att behöva betala 4,25 mkr i stämpelskatt. Stämpelskatten har ingen koppling till kapitalvinst, den utgår på den högsta summan av köpeskilling och taxeringsvärde, och är en skatt som betalas enbart med anledning av att en fastighet byter ägare.

I dag finns ingen skyldighet att betala stämpelskatt när fast egendom överlåts genom fastighetsreglering och klyvning. Bakgrunden till detta är att inte försvåra och fördyra en ändamålsenlig fastighetsindelning. Regeringen har emellertid givit Lantmäteriet i uppdrag att utreda förutsättningarna att ta ut stämpelskatt också vid vissa fastighetsbildningsåtgärder. Syftet är att motverka fastighetsbildning där den drivande faktorn är att kringgå stämpelskatt.

Att kunna fastighetsutveckla befintlig mark eller byggrätter, samt förtäta befintliga områden, är helt avgörande för bygg- och fastighetssektorns affärsverksamhet.

Bygg- och fastighetssektorn instämmer i att missbruk av skatteregler ska beivras. Men att belägga alla fastighetsregleringar med stämpelskatt får påtagligt negativa effekter för bostadsbyggandet – och på sikt även för stadsbilden på ett mer generellt plan. Att kunna fastighetsutveckla befintlig mark eller byggrätter, samt förtäta befintliga områden, är helt avgörande för bygg- och fastighetssektorns affärsverksamhet.

  • Stämpelskatt vid fastighetsbildning försämrar avkastningen. Det innebär att fastighetsägare kan komma att avstå från ändamålsenlig fastighetsbildning. I förlängningen riskerar detta att leda till ökad segregation när hyresrätter, bostadsrätter och kommersiella lokaler i högre utsträckning separeras från varandra.
  • Bostadsbyggandet drabbas negativt. Det har redan under 2021 kommit signaler om projekt som skjuts upp till följd av ökande kostnader på materialsidan och priserna fortsätter nu att stiga. Ytterligare ökade kostnader riskerar alltså att minska byggtakten.
  • Markutbudet minskar när kommunala fastighetsägare inte får lika bra betalt för marken som tidigare. Anledningen är att fastighetsägare och byggföretag, i och med de ökade kostnader som en generell stämpelskattebeläggning innebär, inte kommer ha möjlighet att betala samma pris som tidigare för marken.
  • Potentiellt högre risker i systemet. Större fastigheter, i och med ökade kostnader att klyva dessa, betyder att köparna måste låna mer för att förvärva och bostadsutvecklarna ha mer kapital för att bygga. Detta drabbar mindre aktörer negativt i högre utsträckning än de större.
  • Konkurrenssnedvridande då bostads- och fastighetsutveckling drabbas av skattehöjningar jämfört med annan verksamhet. Det missgynnar bygg- och fastighetssektorn i jämförelse med andra betydande näringsgrenar.

Det finns redan en mängd regelverk som innebär en hämsko på byggandet – såsom skärpta amorteringskrav, bankskatten, Basel IV-reglerna och ränteavdragsbegränsningarna för juridiska personer i inkomstskattelagen. Till regleringarna kommer en stigande inflation som i allt högre utsträckning påverkar både hushållens och näringslivets kostnader. Därför bör regeringen tänka om gällande en breddad stämpelskatt och hellre sänka stämpelskatten för juridiska personer till samma nivå som för fysiska personer och bostadsrättsföreningar.

Men – helst av allt – slopa stämpelskatten helt och hållet!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.