DEBATT | Slopa hyresregleringen och inför marknadshyror. Satsa på hyrköp och lätta på kreditrestriktionerna. Det är tre förslag som Matilda Ekeblad, förbundsordförande i MUF anser ska förbättra bostadsmarknaden för unga.
Länge har det larmats om Sveriges dysfunktionella bostadsmarknad, men för lite fokus har legat på de verkliga förlorarna på Sveriges bostadsmarknad – de unga. Många unga är idag utestängda från både hyresmarknaden och bostadsrättsmarknaden. Därför föreslår vi nu tre förslag för att göra det enklare för unga att hitta en bostad.
Problemen som gör att unga idag inte har möjlighet att få en bostad är flera. Dels beror det på hyresregleringen och de inlåsningseffekter som den lett till. Hyresregleringen gynnar främst de som lyckas få ett förstahandskontrakt, vilket sällan är unga, då kötiden för en hyresrätt i storstäderna är flera år. Istället hänvisas unga till en andrahandsmarknad med ockerhyra och osäkra kontrakt, om de inte har råd med en bostadsrätt.
Hyresregleringen bidrar därmed till ett väldigt ineffektivt nyttjande av de befintliga bostäderna.
Förutom att hyresregleringen stänger ute unga har den även lett till att Sverige idag har brist på hyresrätter, långa bostadsköer, låg rörlighet på bostadsmarknaden och dyra bostadsrätter. Det gör att tröskeln blir högre för de som kanske vill lämna sitt förstahandskontrakt för att de vill ha en större bostad eller fått jobb på annan ort, då möjligheten att hitta en ny bostad är begränsad. Hyresregleringen bidrar därmed till ett väldigt ineffektivt nyttjande av de befintliga bostäderna. För att få till en fungerande hyresmarknad bör Sverige likt andra europeiska länder övergå till marknadshyror. Det skulle öka rörligheten och göra det möjligt för fler unga att få en bostad.
Också bostadsrättsmarknaden är dysfunktionell. Även med en kontantinsats är det inte säkert att du får ta lån och köpa en bostad. För att bevilja lån för att köpa en bostad använder bankerna kvar-att-leva-på-kalkyler (KALP), där de räknar på vad som skulle hända om räntan steg till en viss nivå. Dessa stressräntor ligger i snitt på 7 procent, vilket är långt över dagens ränteläge. Det tillsammans med amorteringskraven gör att många unga idag stängs ute från bostadsmarknaden.
Också bostadsrättsmarknaden är dysfunktionell.
Enligt en rapport från Byggföretagen leder kreditrestriktionerna till att nästan 80 procent i åldern 25–35 i Stockholm inte har råd att köpa en etta i stan. En annan rapport av Lars E.O. Svensson, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, visar att månadsinkomsten som krävs för att ha råd med en genomsnittsetta i Stockholm med dagens restriktioner är 35 000 kr. Färre än 20 procent av Stockholms unga mellan 25–29 har en sådan inkomst.
Finansinspektionen (FI) motiverar kreditåtstramningarna med att svenskarnas belåning är hög och att det kan utgöra en risk vid lågkonjunktur. Men enligt Evidensgruppen är svenskarnas belåning inte en överbelåning, utan en naturlig följd av de senaste årens starka tillväxt. Dessutom är de svenska hushållens ekonomi mer motståndskraftig idag än vad den har varit historiskt. FI har därför överskattat risken med svenskarnas belåning och kreditåtstramningen gör mer skada än nytta. De senaste årens åtstramningar har till exempel minskat bostadsbyggandet med närmare 8 000 bostäder årligen, vilket skadar ekonomin och framför allt ungas möjligheter att få en bostad. Det är därför dags att luckra upp kreditrestriktionerna.
Det måste bli enklare för unga att hitta en bostad. Ingen ska behöva tacka nej till jobb eller studieplats för att politiken inte klarat av att skapa en funktionell bostadsmarknad. Därför föreslår vi:
Slopa hyresregleringen och inför marknadshyror: Dagens system är föråldrat och stänger ute unga från hyresrättsmarknaden. Skulle vi ta bort hyresregleringen skulle fler byggherrar och hyresvärdar tjäna på att bygga och hyra ut hyresrätter. Omställningen skulle inte ske över en natt utan genomföras via en övergångsperiod.
Satsa på hyrköp: Hyrköp skulle sänka tröskeln för unga som inte har råd med insatsen eller klarar lånevillkoren till en bostadsrätt, att skaffa sig ett ägt boende. För att denna upplåtelseform ska vara genomförbar i en större skala än de få privata initiativ som görs idag krävs en större riskfördelning mellan stat, hushåll och fastighetsägare, samt ett tydligt regelverk.
Lätta på kreditrestriktionerna: Ta bort amorteringskraven för unga och lätta på restriktiviteten vid utlåning för att ge fler en möjlighet att köpa en första bostad och öka bostadsbyggandet. Det är inte rimligt att vidhålla stressräntan i KALP:en på ungefär 7 procent då dagens ränteläge är betydligt lägre och det är heller inte rimligt att tvinga unga att lägga en stor del av sin inkomst på att amortera ett lån redan idag, när deras inkomst och återbetalningsmöjlighet kommer vara större i framtiden.