Paniksälj varken aktierna eller bostaden

 

KRÖNIKA | Långsiktiga ekonomiska beslut ska inte fattas utifrån yttre kommande faktorer eller utifrån oro och förväntan, utan utifrån en sansad och rationell ekonomisk kalkyl, baserad på din egen privatekonomi och din egen inställning till risk. Det menar Emma Persson, privatekonom Länsförsäkringar.

För de bolåntagare som under de senaste åren levt ett tillbakadraget liv i en bekväm lågräntemiljö kan nog känna att det har börjat blåsa upp till storm. Påminnelserna finns överallt och nu handlar det inte bara om att media fylls av braskande rubriker om annalkande räntehöjningar utan om när bilen tankas på bensinstationen, när elräkningen trillade in i december och de röda siffrorna på sparandet på börsen. Sammantaget gör det nog att många vill hala ned seglet och styra mot en lugnare hamn. Det är som om någon vill säga dem något och en mycket mänsklig reaktion kan vara att försöka göra något åt det.

All den här oron riskerar nämligen att spilla över till en massa förhastade beslut. Till exempel att paniksälja innehav på börsen, binda räntan eller kanske till och med tankar på att skaffa ett billigare boende för att ha råd med räntehöjningen. Det jag vill säga är att vi alla tenderar att vara alltför kortsiktiga i våra ekonomiska beslut och när det kommer till just räntehöjningar tror jag också att det finns ett nedärvt kollektivt minne som ställer till det för oss.

Vi alla tenderar att vara alltför kortsiktiga i våra ekonomiska beslut

För om jag hade fått en krona för varje gång någon (ofta äldre) person i min närhet har pratat om den tuffa tiden på 90-talet med tvåsiffriga räntor hade jag varit en mycket rik privatekonom. Måna om att få berätta sin historia glömmer de ofta att berätta att det var en helt annan tid. Mycket har hänt sedan dess. Istället för att försvara en växelkurs har Riksbanken nu ett inflationsmål, precis som många av världens centralbanker. Och de tar denna uppgift på största allvar. Att vi nu lever i en värld med etablerade och trovärdiga inflationsmål är dessutom i sig ett skäl att inte bli rädd för kortsiktiga räntechocker. Det gjorde vi inte på 80-talet, och de som oroade sig då gjorde rätt. Men nu är det annorlunda och oron därmed mindre befogad. Den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell lät uppriktig när han vid senaste presskonferensen talade om oron för de amerikanska hushåll som lever ur hand i mun, att han hade ett ansvar för att se till att den höga inflationen inte kullkastar deras tillvaro med stigande priser. Det kändes fint och genuint och även om han inte bryr sig så mycket som han vill ge sken av, så har han en poäng.

Normala räntor har nämligen fått en helt annan innebörd än på 1990-talet och tiden med tvåsiffriga räntor är ett minne blott (med förhoppningen om att den skrivelsen åldras väl då internet aldrig glömmer). Jag tycker att vi alla bör förpassa de där historierna till rullorna och istället hjälpas åt att inte skrämma unga bolåntagare till en oplanerad flytt eller, än värre, till att inte köpa alls.

Kan du leva med att dina sparpengar både ökar och minskar i värde – spara på börsen.

Hursomhelst, långsiktiga ekonomiska beslut ska helst inte fattas utifrån yttre kommande faktorer. Och inte utifrån oro och förväntan utan utifrån en sansad och rationell ekonomisk kalkyl, det vill säga utifrån din egen privatekonomi och din egen inställning till risk. Kan du leva med att dina sparpengar både ökar och minskar i värde – spara på börsen. Kan du leva med att ränteutgifterna går upp och ned – ha rörlig ränta. Kan du leva med att elpriset fluktuerar över året – ha rörligt elpris. Gemensamt för alla dessa beslut är att det historiskt har lönat sig att ha den där berömda isen i magen. Men det kräver att du utmanar din hjärna till att tänka mer långsiktigt än vad den är van vid och att du med fördel har en buffert så att en tillfällig kostnadstopp kan hanteras lättare.

Men det råd jag ger till bolåntagare är precis samma som det jag ger till dem som sparar på börsen; gör inget förhastat. Det finns många nackdelar med de höga kalkylräntor som bankerna vill att du ska klara av, men är det en fördel jag ser så är det att banken har gjort en bra riskbedömning åt dig. De har visserligen inte testat din ekonomi för 1990-talets räntor (sannolikt för att de inte heller tror att det behövs), men väl för en mycket högre ränta än vad det är idag och ser ut att bli framöver. Och om du klarat stressen men elen och bensinen hittills, ja då kan det kanske tyda på att du även klarar en högre boränta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.