Reflektioner om strandskyddet

 

KRÖNIKA | Hur ska man förklara att kommuner i vissa avseenden har stor frihet men i andra avseenden styrs hårt av staten? Och hur ser vi på olika intresseavvägningar? Professor Hans Lind, reflekterar över strandskyddsutredningen.

Reflektionerna nedan bygger främst på SOU 2020:78 ”Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd” och lagrådsremissen ”En ökad differentiering av strandskyddet”. För att renodla diskussionen antas i fortsättningen att strandskydd handlar om det rörliga friluftslivet. Vi kan anta att områden med särskilda naturvärden skyddas genom naturreservat.

Varför är det olika mycket kommunalt självstyre på olika områden?

Hur ska man förklara att kommuner i vissa avseenden har stor frihet men i andra avseenden styrs hårt av staten? En kommun kan strunta i att bygga bostäder även om det finns gott om mark och en stor efterfrågan, men kommunen får inte bygga nära en strand även om det finns gott om naturreservat i närheten och även om det blir fri passage längst stranden.

En första hypotes kan ju vara att staten styr hårt när något är särskilt viktigt för människor och där en nationell samordning är viktig. Hård statlig styrning av skolan kan förklaras med sådana argument, men det är svårt att allmänt hävda att det rörliga friluftslivet är viktigare än tillgången till bostad.

En andra hypotes är att de handlar om fördelningspolitik: Det rörliga friluftslivet är särskilt viktigt för de som har låga inkomster. Strandnära hus blir dyra och då kommer främst de med höga inkomster att få tillgång till området. Men på motsvarande sätt kan man hävda att det missgynnar hushåll med lägre inkomster om en kommun inte bygger tillräckligt mycket och tillräckligt blandat.  Mer strandnära byggande – och särskilt planering för mindre hus och tomter – skulle dessutom pressa priserna och göra husen mer åtkomliga för i alla fall hushåll med normala inkomster. Hypotesen att skillnaderna i statlig styrning kan förklaras med fördelningspolitiska mål kan därmed rimligen också förkastas.

En tredje hypotes är att det för strandskyddet finns starka intressegrupper, både i form av ideella organisationer och myndigheter som ska bevaka detta intresse, men att motsvarande organisationer inte finns för att driva på byggande för grupper med lägre inkomster. Denna hypotes verkar stämma bättre än de båda tidigare.

Man ska dock komma ihåg att vetenskap – om vi lutar oss mot filosofen Popper – bara kan falsifiera hypoteser. Slutsatsen blir då att de båda första hypoteserna är falsifierade medan den tredje (ännu) inte är det. Självklart kan det finnas ytterligare hypoteser men jag kan inte komma på någon annan just nu!

Hur ser vi på intresseavvägningar?

En annan intressant aspekt i dokumenten är hur man ser på intresseavvägningar mellan rörligt friluftsliv och byggande i mer tättbebyggda delar av landet (både rörande permanentbebyggelse och fritidshus). Det kan först noteras att utredningen inte ens nämner de argument som bland annat framförts i Eidar Lindgrens rapport ”Strandskydd och riksintressen – och mark till bostäder” (Fores 2018). Han pekar på att det i miljöbalken saknas möjligheter att göra intresseavvägning mellan rörligt friluftsliv och bebyggelse. Dispens från strandskyddet kan i princip bara ges om det inte är möjligt att lösa bostadsbehov någon annanstans. Och det är det förstås alltid, även om det då blir sämre bostäder. Det är svagt av en statlig utredning inte ens kommentera en seriös debatt rörande den fråga som behandlas!

Låt oss som referenspunkt ha hur man ser på intresseavvägningar i samhällsekonomiska kalkyler. För enkelhets skull bortses från inkomstfördelningsaspekter. I en samhällsekonomisk kalkyl utgår man från betalningsvilja men vi kan anta det justeras för inkomstskillnader genom att räkna ner de kronor som de med högre inkomster anger i sin betalningsvilja.

Om man gör en samhällsekonomisk kalkyl rörande hur mark ska användas så skulle högre bebyggelsetryck i betydelsen högre betalningsvilja för till exempel nya fritidshus motivera ett mindre strandskydd – allt annat lika. Vi kan tänka oss två sjöar med samma värde för det rörliga friluftslivet och att vi startar med 300 m strandskydd i båda fallen. Om det finns en högre betalningsvilja för strandnära boende vid den ena sjön och samma betalningsvilja från det rörliga friluftslivets perspektiv skulle det i en samhällsekonomisk kalkyl framstå som motiverat att strandskyddet begränsas till säg 100 meter eller till fri passage på vissa ställen runt sjön där bebyggelsetrycket är högt. Ju bättre alternativ som det rörliga friluftslivet har – till exempel i form av en sjö i ett närbeläget naturreservat med goda kommunikationer – desto mer skulle det vara rationellt att minska strandskyddet vid den aktuella sjön, till exempel ner till fri passage.

I propositionen sägs dock ”Regeringen anser till skillnad från utredningen att det finns skäl att tillämpa grunderna för upphävande och dispens med stor restriktivitet även i områden där exploateringsgraden inte är hög, när bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor.” (sid 77)

Stor restriktivitet ska tillämpas i storstadsregionerna ”inom hela det område som ligger inom normalt pendlingsavstånd.”

Utredningen preciserar detta bland annat som att stor restriktivitet ska tillämpas i storstadsregionerna ”inom hela det område som ligger inom normalt pendlingsavstånd.” Med tanke på att många pendlar från Nyköping, Eskilstuna och Västerås kan detta tolkas som säg en 10 mils radie runt Stockholm.

Detta måste rimligen tolkas som att även om det finns gott om möjligheter för det rörliga friluftslivet och även om det rörliga friluftslivet inte påverkas nämnvärt av det aktuella projektet så ska det ändå inte vara tillåtet att bygga ens enskilda fritidshus. Att det sker i anslutning till befintlig fritidshusbebyggelse har ingen betydelse för bedömningen. Människors höga värdering av strandnära bebyggelse ska helt enkelt inte beaktas alls.

Jag anser att i ett bra samhälle ska inriktningen vara att hitta smarta kompromisser mellan olika legitima intressen. Som hundägare är vi mycket ute och promenerar och tycker att det är trevligt att promenera i ett tämligen orört skogsområde som Tyresta nationalpark. Men det är också trevligt att promenera där det finns hus i närheten, som till exempel när vi promenerar längst Magelungens södra strand där man kommer in i bebyggelse vid Fagersjö. Det är ju kul att spana in i andras trädgårdar också! Det behöver inte alltid vara långa sammanhängande stråk där man inte ser ett hus eller där man alltid kan gå längst ner vid stranden. I Fagersjö måste man under en kort sträcka gå upp till Vildandsvägen eftersom tomterna där går ända ner till vattnet, men det spelar ingen roll för mig. Enligt min mening ska inte politiken utgå från att människor är intoleranta och tycker illa om kompromisser. Hur många störs egentligen av att under en viss begränsad sträcka inte kunna gå precis nere vid vattnet, när det finns större bevarade områden i naturreservat och nationalparker inom rimligt avstånd?

Sen blev jag lite besviken på Lagrådets utlåtande (2021-12-16). De betonar att det är för dåligt underlag för att kunna bedöma konsekvenserna av att ta bort strandskyddet från mindre sjöar och vattendrag. Lagrådet säger dock inget om att det helt saknas underlag för förslaget till skärpning av strandskyddet i tättbebyggda områden. I utredningen och lagrådsremissen hänvisas till Naturvårdsverkets studie ”Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2019.”. I den rapporten konstateras att den skyddade arean ökat, men att det finns stora kunskapsbrister när det gäller det rörliga friluftslivet. De kan inte säga hur måluppfyllelsen förändrats (sid 11). Ytor har bebyggts, men det finns inga studier som undersöker om dessa var värdefulla för friluftslivet eller ej. Saknas kunskap borde väl en statlig utredning ta fram sådan innan de lägger förslag!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.