DEBATT | Sverige har goda förutsättningar att öka andelen brukardrivet bostadsbyggande och därmed skapa en tredje väg för ökat byggande, men då måste fler lära och debattera. Det menar Kerstin Kärnekull, redaktör för kollektivhus.se och Bo tillsammans som även kommer att tala och leda seminarier på Socialt byggande.
Brukardrivet bostadsbyggande eller ”Community led housing” är en tredje väg – bostadsmiljöer som inte skapas av kommersiella aktörer, inte heller av den offentliga sektorn utan genom invånarna tillsammans.
“Community led housing” är en växande trend i många europeiska länder. Men också ett begrepp och ett synsätt som saknas i den svenska debatten (bortsett från konferensen Socialt byggande).
I England beskrivs “Community led housing” kort så här: Bostadsprojekt som kommit till på initiativ av lokala grupper. (Housing that has been built or brought back into use by local people.)
En förutsättning är att den lokala gruppen deltar och har inflytande genom hela processen på ett avgörande sätt. Gruppen behöver inte nödvändigtvis ha initierat projektet eller vara byggherre eller bygga själva – men så gör många.
Den lokala gruppen eller föreningen ska äga eller förvalta projektet på ett sådant sätt som de själva har valt.
En annan förutsättning är att de speciella förutsättningarna som projektet skapar för grannskapet eller för den lokala gruppen är tydligt definierade och juridiskt garanterade på lång sikt exempelvis genom begränsning av överlåtelsevärden.
De flesta projekt har fem gemensamma egenskaper:
- De är ofta småskaliga. På mindre orter på landsbygden handlar det ofta om mindre än 20–25 bostäder, ibland riktigt få. I större städer och stadsregioner finns exempel på betydligt större projekt som håller på att genomföras.
- Projekten är vanligen startade och organiserade av de boende själva eller av lokala föreningar, ofta med externt stöd av allmännyttan, kooperationen, kommunen och av stödorganisationer på olika nivåer.
- Projekten bidrar med rimliga boendekostnader vare sig det handlar om hyresrätter, bostadsrätter eller ägda bostäder, byggda på tomter och platser som vanliga bostadsutvecklare har svårt att hantera (eller väljer bort).
- Projekten tillgodoser långsiktiga lokala bostadsbehov genom att samhället behåller ett juridiskt och/eller ekonomiskt intresse för de bostäder som tillhandahålls och ser till att de alltid är tillgängliga för lokalbefolkningen som behöver dem.
- Community led housing ska inte vara vinstdrivande och förutsätter stora frivilliga insatser.
Med detta sagt kan vissa projekt vara baserade på grupper av människor som går samman för att främja gemenskap i olika former och som inte enbart tillgodoser lokala bostadsbehov eller utesluter vinst.
Allt detta finns att läsa på hemsidan www.communityledhomes.org.uk. På hemsidan finns också en karta som leder till 940 projekt i olika stadier, vägledningar och råd till grupper om hur de kan lägga upp sitt arbete och sist men inte minst en verktygslåda för kommuner om hur de kan samarbeta med startargrupper av alla möjliga slag. ”Community Led Homes” är ett partnerskap mellan fyra organisationer; the Confederation of Co-operative housing, Locality, the National Community Land Trust Network and UK Cohousing. Den tredje vägen i England är bred och rymmer bygg- och bogemenskaper, kooperativ, community land trusts och socialt inriktade projekt och organisationer.
Även Boris Johnson tror på den tredje vägen och på att lokala grupper kan bidra med 30-40 000 nya bostäder per år utöver vad den vanliga marknaden klarar. Det framgår av en färsk utredning, Bacon-rapporten, som också har lett till att 40 miljoner kronor i startbidrag just nu finns att söka för bygg- och startargrupper. Allt med syfte att de ska kunna slutföra sina projekt och få igång ett lokalt efterfrågat bostadsbyggande.
På konferensen Socialt Byggande 2021 den 18-19 november kommer vi att berätta mer om hur den tredje vägen kan se ut i olika europeiska länder. Den har ju redan börjat växa underifrån också i Sverige, även om ganska få här har insett att en spännande utveckling är på gång.