Arkitektritat – begreppet behöver bli tydligare än hemlagat mos

 

SOMMARKRÖNIKA | Om alla hus är ritade av en arkitekt, vad innhåller i så fall definitionen av begreppet arkitektritat? Det vill Johan Braw, vd Hem1 Sydost, reda ut i sista gästkrönikan den här sommaren.

Hemlagat är ofta föremål för fyndiga kommentarer. Det bästa exemplet är radioprogrammet Hassans busringning till ett gatukök, där innehavaren får frågan om han bor i kiosken, eftersom potatismoset han säljer sägs vara hemlagat. Men alla förstår ju vad hemlagat innebär: det är tillagat på plats.

Begreppet arkitektritat hus är likt det hemlagade moset också det föremål för en del skämt och förvecklingar. ”Är inte alla hus ritade av en arkitekt?” Ordet är fascinerande, för även om det rent semantiskt betyder en sak – huset är ju ritat av en arkitekt – är innebörden delvis en annan: med arkitektritat menas att huset är ritat av en arkitekt, unikt för en beställare.

Nej, alla hus är inte ritade av arkitekter, inte ens nyproducerade, så den lustiga kommentaren faller snabbt bort. Att ett hus är ritat av en arkitekt är en egenskap som skiljer huset från andra.

Att ett hus är ritat av en arkitekt är en egenskap som skiljer huset från andra.

Faktiskt skulle man kunna säga att ett kataloghus som ritats av en arkitekt och sedan inte ändrats alls, i strikt bemärkelse är arkitektritat, låt vara i upprepad form. I så måtto är ett annat kataloghus, ritat av en arkitekt, men sedan modifierat av en byggnadsingenjör eller byggnadsutformare, mindre arkitektritat.

Jag tror att gemene man menar att arkitektritat ändå betyder ett hus som är ritat för en specifik kund, efter dennas önskemål.

Men inte heller nu känner jag mig nöjd med definitionen.

Ritningarna till ett hus kan mycket väl vara skapade för en specifik kund, efter dennas önskemål – men har arkitekten verkligen träffat kunden? I princip kan ju en agent eller annan säljföreträdare vara en mellanhand mellan beställare och arkitekt. Det har kostnadssänkande fördelar.

Dessa kostnadssänkande fördelar blir större om arkitekten befinner sig i ett annat land, såsom Estland, Ukraina eller Indien. Jag har under min korta i tid inom villabygg inte hört något exempel på att det förekommer i svensk villabyggbransch, men det är rimligt att det förr eller senare sker, eftersom det förekommer inte minst inom digitala branscher. (Däremot görs mycket ritnings- och visualiseringsarbete utomlands redan idag.)

Inlevelsen är helt central.

Jag skickade ett utkast av den här texten till en mycket erfaren och initierad arkitekt som jag är bekant med. Bland det som fastnade mest hos mig av hans reflektioner var detta: ”inlevelsen är helt central”.

Oavsett om arkitekten som ritar befinner sig i Sverige eller i ett annat land, men inte träffar kunden, menar jag att kontakten, relationen, inlevelsen, förståelsen som uppstår i direktsändning i möten går förlorad. Märk väl: det kan vara utgiftsmässigt rationellt – men till ett pris, som allt annat lika är en arkitektonisk produkt som inte i samma utsträckning optimerar beställarens nytta och glädje av huset.

En av författarens favoritplanlösningar över en villa som byggs i östra Karlskrona. Arkitekt: Zara Hejdeman, Hem1

Detsamma gäller om arkitekten besökt tomten som huset ska byggas på, eller inte: utsikten, vinden, solen, marken, öppenhet/slutenhet, traktens gestaltning i övrigt.

En ytterligare fråga är vad som menas med titeln arkitekt. Titeln är ju inte skyddad som advokat, men även mellan de personer som är medlemmar i Sveriges Arkitekter finns skillnader: husarkitekt, fysisk planerare, landskapsarkitekt och inredningsarkitekt. Med arkitektritat tror jag att gemene man menar just en husarkitekt, och möjligen en fysisk planerare.

Jag inser att komponenten utbildning (och erfarenhet) i sig kräver en särskild diskussion, som jag dock lämnar därhän i det här sammanhanget.

Jag prövar i den här texten att formulera en beskrivning av arkitektritat: ett hus, ritat av en utbildad arkitekt, som har träffat kunden och varit på plats på tomten”. Jag är inte nöjd med det: det är för klumpigt – men det kan vara ett steg på vägen i en fortsatt diskussion. Jag tror hur som helst att distinktionen är viktig.

Å andra sidan: vissa begrepp kan aldrig bli helt entydiga, de måste ha en förklaring för att förstås rätt – och det kan innebära att vad som verkar vara en entydig bild i själva verket är en mer komplex, till och med motsägelsefull. I vissa fall kan begrepp ersättas av t ex procent (jfr Tetlock, Konsten att förutsäga framtiden), men i andra fall inte.

I sådana situationer vilar ett större ansvar på mottagaren att helt sonika ställa den följdfrågan: vad menar du alltså med arkitektritad? Det gäller i och för sig inte bara ordet arkitektritad, utan också andra ord! Hållbar, eller framtidssäkrad, för att ta två exempel.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.