Bygglovsutredningen föreslår enklare regelverk

GÄSTKRÖNIKA | Det är vår bedömning att vårt förslag till nytt regelverk för bygglov blir enklare, tydligare, mer ändamålsenligt och rättssäkert än det nuvarande regelverket, skriver Jesper Blomberg, särskild utredare och Camilla Adolfsson, huvudsekreterare i Bygglovsutredningen, med anledning av att de nyligen lämnat över sitt betänkande till bostadsminister Märta Stenevi.

Efter 15 månaders utredande har vi nu lämnat vårt betänkande. Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) till jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi. Förslagen i betänkandet är vårt svar på önskemålet i utredningsdirektiven om en systematisk översyn av hela regelverket för bygglov.

Våra förslag innebär en helt ny reglering av lov- och anmälningsplikten i plan- och bygglagen. Förslagen innebär också vissa förändringar avseende vilka krav som bör ställas för att lov ska kunna ges och avseende byggnadsnämndernas handläggning av lov- och anmälningsärenden.

Syftet med förslagen är att få till stånd ett regelverk som är enklare, tydligare och mer ändamålsenligt än det nuvarande. Samtidigt har en utgångspunkt varit att se till att regelverket uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet, både gentemot sökanden och grannarna. Vi har noga övervägt vilka åtgärder som behöver förprövas genom ett krav på lov eller anmälan respektive vilka åtgärder där en mindre omgivningspåverkan med mera, medför att det är tillräckligt med en eventuell prövning i efterhand genom byggnadsnämndernas tillsyn.

Exempel på åtgärd som fortsatt bör vara anmälningspliktig är om man vidtagit en ändring av en byggnad som påverkar byggnadens brandskydd väsentligt.

För de åtgärder som bör förprövas har vi också noga övervägt i vilka situationer det är tillräckligt med en anmälan eller om prövningen bör ske genom lov. När det gäller krav på anmälan föreslår vi att sådant – på sätt som gällde före 2014 – bör begränsas till att avse sådana i huvudsak invändiga åtgärder där det är tillräckligt att byggnadsnämnden säkerställer att åtgärden kommer att uppfylla föreskrivna tekniska egenskapskrav och där beslutet om startbesked därför inte behöver kunna överklagas av andra än den som sökt startbeskedet.

Exempel på åtgärd som fortsatt bör vara anmälningspliktig är om man vidtagit en ändring av en byggnad som påverkar byggnadens brandskydd väsentligt. Åtgärder som bör förprövas och där prövningen av ett säkerställande av uppfyllandet av de tekniska egenskapskraven inte är tillräckligt, utan prövningen också bör innefatta en bedömning av uppfyllandet av krav avseende planenlighet, placering, utformning eller omgivningspåverkan bör prövas genom lov. Vår bedömning är att exempelvis alla nya bostäder, oavsett storlek, bör förprövas genom bygglov.

Komplementbostadshusen bör dock – precis som gäller i dag – få strida mot bestämmelser i en detaljplan respektive områdesbestämmelser. Detta medför att förutsättningarna för att kunna uppföra sådana blir i stort sett identiska med dem som gäller i dag, samtidigt som vi säkerställer grundläggande europarättsliga krav som dagens regler inte uppfyller.

Våra förslag innebär också att ett stort antal åtgärder exempelvis de vanligaste tillbyggnaderna, komplementbyggnaderna och murar, plank, altaner och pooler upp till en höjd av 1,2 meter får uppföras utan lov eller anmälan. Likaså får de vanligaste åtgärderna med fasader utföras utan krav på lov eller anmälan. Nya lokaler på upp till 50 kvm bruttoarea får inredas i byggnader i område som inte är planlagt eller ingår i en sammanhållen bebyggelse.

Förslaget i sin helhet innebär också mindre administration för de som vill bygga

Inom tre typer av områden ser kravet på lov ut ungefär som i dag. Detta avser områden inom 4,5 meter från gräns, områden som är riksintressanta för totalförsvaret och sådana särskilt värdefulla bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Förslaget i sin helhet innebär också mindre administration för de som vill bygga, ca 15–30 procent färre ärenden vid landets byggnadsnämnder och förutsättningar för en effektiv byggprocess inte bara vid enklare åtgärder utan också vid nybyggnadsproduktion av bostäder. Det senare bland annat genom förslaget på ett slopat krav på planenlighet när planens genomförandetid + 15 år har passerat och förslaget att inredande av en vind till bostad i ett bostadshus när detaljplanens genomförandetid har gått ut får anses vara en godtagbar avvikelse från bestämmelser i en detaljplan som i dag förhindrar sådan bebyggelse.

Sammanfattningsvis är det vår bedömning att vårt förslag till nytt regelverk för bygglov blir enklare, tydligare, mer ändamålsenligt och rättssäkert än det nuvarande regelverket och därmed underlättar tillämpningen och gör byggprocessen effektivare. Vi ser nu med spänning fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter och den fortsatta beredningen av förslagen.