KRÖNIKA | Campus är den lilla studentbostadens vardagsrum. Vackra och estetiska studiemiljöer främjar lärande, stärker lärosätets attraktivitet och bidrar till en känsla av gemenskap. Det främjar goda studieresultat, skriver Alexandra Hagen, vd White arkitekter.
I dessa tider när en ny kull studenter lämnar gymnasieskolan, glada och förväntansfulla inför framtiden, går mina tankar till deras förutsättningar i höst. Vackra funktionella studiemiljöer, i kombination med campusnära bostäder och sociala mötesplatser främjar goda studieresultat. Om svenska universitet skall stärka sin internationella konkurrenskraft och attrahera de bästa studenterna är det avgörande att dessa studenter har någonstans att bo. Vi behöver satsa på campusnära studentboenden som svarar på studenternas särskilda behov.
I slutet av maj kom ett efterlängtat besked för studenter som längtar till studietidens gemenskap: undervisningen vid universitet och högskolor kan ske fysiskt igen. Men i augusti lär vi återfå rapporteringen om bristen på studentbostäder.
Det har länge rått bostadsbrist i flera av Sveriges studentstäder, särskilt städer som Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund. Studentbostäder blev ovanligt enkla att få tag på under pandemin, enligt Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) Bostadsrapport 2020. Det kanske inte är oväntat eftersom många studenter stannade i sina hemstäder för att läsa på distans. Nu kommer dock nästan två årskullar samtidigt till landets lärosäten och behöver någonstans att bo.
Vi behöver satsa på campusnära studentboenden som svarar på studenternas särskilda behov.
Bostadsbristen lär dessutom förvärras som en konsekvens av pandemin. För att hantera ökad arbetslöshet och främja omställning ökade regeringen antalet utbildningsplatser under 2020. Största ökningen var på universitet i de städer där bostadsbristen redan är störst: Uppsala och Stockholm. SFS beskriver bostadsläget, kort och gott, som underligt.
Studentbostäderna behöver inte bara bli fler till antalet. Utformningen och deras plats i staden är minst lika viktigt. Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, skrev nyligen i DN Kultur om vad högre utbildning bör ge studenterna. Han sammanfattar i fem ”S”: stoff, sammanhang, socialitet, samhörighet och självförtroende. En attraktiv studieort måste erbjuda en helhet goda läromiljöer men också funktionella och ekonomiskt tillgängliga studentbostäder tillsammans med en attraktiv och upplevelserik stadsbyggnad.
Campus är den lilla studentbostadens vardagsrum. Vackra och estetiska studiemiljöer främjar lärande, stärker lärosätets attraktivitet och bidrar till en känsla av gemenskap. I Lars Strannegårds bok Kunskap som Känns beskrivs Stanford som exempel på ett vackert universitet vars campus är arkitektoniskt välutformat med grönska, färg och detaljrika utsmyckningar, där miljön främjar sammanhang och samhörighet. Studier visar att närhet till grönska har en positiv påverkan på studenters prestationsförmåga.
Campus är den lilla studentbostadens vardagsrum.
I Studentbostadsföretagens yttrande över betänkandet Modernare byggregler våren 2020 pekar man på att studieresultat och genomströmning i utbildningar påverkas tydligt av boendesituationen. Forskning visar att campusnära boende har en positiv påverkan på studieresultaten, eftersom det stimulerar studierna att studenter bor nära varandra och tillbringar mycket tid i sin studiemiljö.
I samma yttrande påpekar man också på att flera undersökningar under senare tid har visat att psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland studenter. Forskning visar att studenternas mående påverkas av hur man utformar och förvaltar studentbostäderna. Att verka för att bryta isolering och underlätta gemenskap är två nyckelfaktorer för att främja välmående bland studenterna.
Parallellt med satsningen på ett ökat antal studieplatser borde en särskild kraftsamling göras i våra studentstäder för att också skapa fler studentbostäder.