Hur gör vi Göteborg till den bästa livsmiljön?

 

KRÖNIKA | Om vi ska fortsätta bygga Göteborg till en framgångsrik och mänsklig stad, så måste vi fördjupa oss i och lära oss mera om mjuka värden som kultur, trivsel, glädje, hemhörighet och stolthet, skriver Björn Siesjö, stadsarkitekt i Göteborg – staden som fyller 400 år imorgon.

Hur gör vi Göteborg till den bästa livsmiljön? Det är en avgörande fråga för staden, som fyller 400 år i morgon, den 4 juni. Men vi följer traditionen från 300-årsfirandet och skjuter upp firandet till 2023, också denna gång på grund av en pandemi.

I Sverige har samhällsplaneringen, och debatten om den, kommit att handla mycket om mätbara värden. Vi tar gärna fram luppen och millimeterlinjalen, och försöker hitta de bästa fysiska och mätbara parametrarna för våra livsmiljöer. Vi skyr ofta helheten, vi pratar hellre bostadsförsörjning än samhällsbyggnad.

Det blir allt viktigare att förstå att våra framtida städer och livsmiljöer inte bara skapas för mätbar nytta, utan också bidrar till känslan och upplevelsen av attraktiv helhet. Dessa mjuka värden driver social och ekonomisk utveckling i samhället. Det handlar ju om arkitektur, konst och design som samverkar till en helhet.

Mjuka värden driver social och ekonomisk utveckling i samhället.

Vi har med oss en teknokratisk modernistisk tradition inom stadsplaneringen, med sina rötter i 1930-talets nya idéer om hur staden skulle omvandlas. Det som nedvärderades var det omätbara, som arkitektonisk och konstnärlig kvalitet, och svårfångade värden som stolthet och självkänsla, upplevelserikedom och glädje, känslan av en stad för alla, gick ofta förlorade.

Under mina strax tio år som stadsarkitekt i Göteborg har jag arbetat intensiv med dessa kvalitativa värden. Det är ju bra med tak över huvudet, men måste vi bygga fula och otrygga miljöer för att nå det målet för alla? Troligen inte, men det har blivit uppenbart för mig att detta är en fråga om en kultur, där man tittar med lupp på en mutter i taget i stadens maskineri.

Om vi i stället betraktar staden som en organism, med ett kollektivt medvetande, en historia, en vilja och en framtid, så har vi en bättre förutsättning att skapa fullgoda, vackra och ändamålsenliga livsmiljöer åt göteborgarna. Nu fokuserar vi på dessa frågor, och gör många olika saker för att förändra en såväl begränsande som krass och slarvig kultur till det som Göteborg egentligen kan, vill och ska vara. Några exempel på projekt som vi just nu jobbar med:

Göteborgs stadstriennal: Det stora firandet 2023 skapar vi program för genom stadstriennalen, som vill ställa frågar, sätta sökarljuset på möjligheter och konflikter inom stadsutvecklingen. Vi har knutit till oss aktörer i arkitekt- och byggbranschen för att breda samarbetet och samtalet. Vi på stadsbyggnadskontoret vill driva ett samtal för att höja såväl lägstanivån som högstanivån på den gestaltade livsmiljön och vill med detta medverka att alla skall ha tillgång till bra stad i vardagen.

Vi har knutit till oss aktörer i arkitekt- och byggbranschen för att breda samarbetet och samtalet.

Tävlingar och andra kvalificerade processer: Vi genomför att stort antal kvalificerade designprocesser för stadens nya märkesbyggnader. Vi höjer på detta vis både kvalitet, stolthet och medvetenhet hos göteborgare, byggaktörer och bransch. Vi öppnar oss mot världen genom många prekvalificeringar som där även oprövade arkitekter får en chans. Vi skapar just nu, precis som för 100 år sedan, ett antal märkesbyggnader med hög kvalitet, för de kommande 100 åren och längre in i framtiden.

Götepod: Vi har startat en podcast om arbetet med att utveckla Göteborg. Här kommer gäster från staden, bransch, civilsamhälle, akademi och andra till tals i en diskussion om de viktiga och svåra frågor som möter oss, i vår utmaning att inte bara bygga Göteborg större, men också bättre för dagens och framtidens göteborgare. Podden finns ute nu där poddar finns.

Vi börjar förstås 400-årsfesten redan i morgon den 4 juni med att presentera två av våra projekt för att förändra kulturen och stärka arbete för bra gestaltade livsmiljöer åt alla göteborgare:

Dynamo väst: Regionen, staden, universitetet, Chalmers, näringsliv och branschaktörer skapar tillsammans Dynamo Väst, som ska verka som tvärkunskapsplattform och bidra till ett helhetsgrepp i svårfångade frågor om bra livsmiljö, vacker stad, platser på människans villkor. Plattformen skall bli en generator, ett växthus för idéer för våra framtida livsmiljöer, kopplat till forskning, praktik, näringsliv och genomförande.  Det handlar ju om arkitektur, konst och design, alla komponenter som medverkar i en god livsmiljö. Regionen, staden, universitetet, Chalmers, näringsliv och branschaktörer arbetar på detta sätt tillsammans för framtiden.

Arkitekturguide: Vi releasar en arkitekturguide för Göteborg med fokus på de senaste 100 åren, i samarbete med Arkitektur förlag. Den finansieras av partnerskap med arkitekter och byggaktörer inom ramen för stadstriennalen. Guiden finna att köpa från och med födelsedagen i morgon.

Ett brett samarbete krävs mellan alla dem som kan medverka till att skapa miljöer med hög kvalitet, både funktionellt och estetiskt.

I byggnadsnämndens uppdrag ingår att hantera översiktlig planering, detaljplanering och bygglovsgivning. Dessa är alla myndighetsuppgifter som är kopplade till den gestaltade livsmiljön.

Frågan dyker ju upp, ska vi inte nöja oss med denna kärnverksamhet? Inte ska vi väl syssla med en massa trams och festivaler?

Vi gör bedömningen att detta faktiskt tvärt om är nödvändigt för att framgångsrikt genomföra vårt grunduppdrag, att skapa ett Göteborg som är rustat för framtiden. Ett brett samarbete krävs mellan alla dem som kan medverka till att skapa miljöer med hög kvalitet, både funktionellt och estetiskt. Vi förändrar redan nu kulturen i Göteborg, vi bygger stolthet och framtidstro.

Om vi ska kunna bidra till att fortsätta bygga Göteborg till en framgångsrik och mänsklig stad, så måste vi fördjupa oss i och lära oss mera om dessa mjuka värden, som kultur, trivsel, glädje, hemhörighet och stolthet. Vi måste ställa oss frågan hur vi vill att framtidens stad ska vara, och vad vi ska lämna efter oss till kommande generationer. Vi måste hitta svaren som gör vår stad till den bästa möjliga staden. Vi är mitt i den processen nu!

 

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Utan omfattande industriell tillväxt som kräver större inflyttning av arbetskraft -på samma sätt som utvecklade Göteborg och andra städer-. finns ingen förutsättning för tillväxt över huvud taget. Det kommer inte att finnas hyresgäster till alla det gigantiska hamn- o. havsutsiktsfastigheter som projekteras redan nu och som fantiseras om för framtiden. Byggforskare på Chalmers o. andra dillade redan 1971 om ett sammanvuxet stor-Göteborg till Strömstad.

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.