Krav på viss inkomst och fast jobb bygger ett segregerat samhälle

 

DEBATT | Fastighetsägare som kräver att blivande hyresgäster ska ha fast jobb och en viss inkomst, motverkar integration och riskerar att skapa ett än mer segregerat samhälle. Om kraven vore skötsamhet och betalning av hyra i tid skulle vi ta ett stort kliv på vägen mot ett jämlikare Sverige, menar Karin Larsson, civilingenjör och kulturgeograf.

Nuläget är segregation och bostadsbrist – men det finns hopp

Svenska fastighetsägare har aktivt bidragit till en segregerad områdesstruktur där hyresgäster som bor i samma område har liknande inkomst. Särskilt områden med mycket nyproduktion och därmed höga inkomstkrav har skapat ojämlika förhållanden på flertalet platser i landet. Samtidigt råder bostadsbrist och det blir allt svårare att få tag på en hyreslägenhet – i vissa fall nästintill helt omöjligt för andra än höginkomsttagare. Men det finns ljusglimtar: en del kommunala bostadsbolag har redan slopat krav på inkomst vid nyuthyrning, med resultat att hyresgästen betalar hyra likväl. Det är en positiv utveckling. (Hem och Hyra skrev om utvecklingen av det slopade inkomstkravet 2020.)

Förtur till lägenheter är kvotering av privilegierade

Förtur till lägenheter är ett privilegium vi behöver se upp med. Inkomstkrav kan liknas vid inkvotering av människor som redan är gynnade på många sätt: de går före i bostadskön och får ett hyresavtal på grund av sin höga inkomstnivå. Det normala är att kvotering används i den omvända ordningen för att gynna en underprivilegierad grupp. På en attraktiv ort med litet utbud och stor efterfrågan av hyreslägenheter är kötiden oftast är kortare till nyproduktionsprojekt med högre hyra.

Köande med lägre inkomster får ännu svårare att få ett hyresavtal och att komma fram till mål i en lång bostadskö. Med andra ord skapar en hög inkomst möjligheten att köpa sig fram till mållinjen och får förtur i kön och till ett förstahandskontrakt. Detta är ett privilegium som inte gynnar samhället i stort. Inkomstkravet måste bort. Det må låta som en överdrift, men som samhället ser ut är det ett hot mot demokratin.

Vi har slopat mycket under pandemin – varför inte inkomstkravet?

Många frågar sig hur det här gick till. Hur kunde Sverige bli ett ojämlikt samhälle? Det finns givetvis flera orsaker till ojämlika bostadsområden, och fastighetsägarnas inkomstkrav är inte den enda pusselbiten. Dock ses ibland ett attitydproblem som låter breda ut sig mer och mer i samhället: fokus på den egna nyttan framför allas gemensamma bästa. Dit kan vi räkna höga krav på betalningsförmåga från privata och kommunala fastighetsägare, ibland tre, fyra eller fem gånger årshyran för att den potentiella hyresgästen överhuvudtaget ska vara välkommen. Det gäller ibland även för det äldre beståndet där årshyran är låg. Bättre vore om fastighetsägaren enbart ställde krav på betalning av hyra i tid och skötsamhet under hyresperioden.

Vi behöver ett samhälle där olika människor blandas och behandlas lika i högre utsträckning än idag. Vem som får en lägenhet ska vara begripligt och rättvist. Transparenta och lika krav ska råda för alla och hela landet. Lägenheter oavsett upplåtelseform är en del av samhällsnyttan där ingen ska stå utanför. Fler i samhället skulle då ges tillträde till hela hyresmarknaden, och vi skulle få ett jämlikare Sverige.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.