KRÖNIKA | Regeringen har beslutat att Bromma flygfält ska läggas ned. Det har genast lett till en diskussion om vad som ska komma istället. Miljöpartiet vill se 50 000 lägenheter på platsen. Det är inte helt rätt väg att gå, menar Monica Andersson, fil dr, statsvetare och forskar om politik och stadsbyggande ur ett historiskt perspektiv.
En viktig erfarenhet från den funktionsseparerade staden, som vi byggde under rekordåren, där höga flerfamiljshus låg vid stationerna nära servicen, med lägre flerfamiljshus utanför, radhus för sig och villor för sig och arbetsplatser separat är att den skapar barriärer i staden mellan olika verksamheter och segregation mellan människor genom själva uppdelningen. Före 1930 byggdes blandad bebyggelse i den låga och täta skalan i form av trädgårdsstäder och storgårdskvarter. Olika upplåtelseformer byggdes sida vid sida med hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i form av låga flerfamiljshus, radhus, parhus och enfamiljshus och tillsammans med verksamheter av olika slag som butiker, caféer och verkstäder. Det var den låga skalan som gjorde att blandningen kunde fungera så smidigt och bilda samhällen med en rik föreningsaktivitet. Det var här som arbetare kunde bygga sina egna bostäder till en rimlig kostnad. Kommunerna upplät marken billigt med tomträtt och de boende fick bostadslån med förmånlig ränta av tomträttskassan.
Johan Rådberg som har jämfört de här epokerna med varandra påpekar att exploateringsgraden var hög i de flerfamiljshusområden som byggdes under rekordåren, 0,8–3,0, medan exploateringsgraden var låg i villaområdena, 0,05–0,2. Han säger att om samhället istället hade byggt miljonprogrammet i form av trädgårdsstäder så hade den genomsnittliga exploateringsgraden blivit densamma 0,2–0,8, utbredningen hade inte blivit större, men de olika hustyperna hade blandats med varandra som i början av 1900-talet. Han pekade på att kostnaderna att bygga låga hus i trä är väsentligt lägre eftersom man slipper bygga dyra hissar och parkeringsgarage.
Hyresgäströrelsen har visat att endast 2 deciler av befolkningen har råd att efterfråga bostäder i det som byggs idag.
Trots dessa erfarenheter så byggs det fortfarande funktionsseparerade stadsdelar. Bostadsrätter byggs i en tät och hög form med hög exploateringsgrad för sig i kvarter där verksamheter eftersträvas, men sällan blir verklighet. Bostads- och lokalkostnaderna blir mycket höga i den här stadsmiljön. Hyresgäströrelsen har visat att endast 2 deciler av befolkningen har råd att efterfråga bostäder i det som byggs idag. Småhusen byggs med få undantag fortfarande för sig.
Den moderna trädgårdsstaden planeras med mindre tomter än för 100 år sedan och skulle därför fungera bra i även större städer. I Tullinge Trädgårdsstad till exempel är tomten för ett enfamiljshus ca 200 kvm. Flerfamiljshusen rymmer 4 lägenheter som har en gemensam trädgård. På den här bilden syns flerfamiljshus (vita) till vänster, enfamiljshus med äganderätt i fonden och parhus och radhus i bostadsrätt till höger.
Regeringen har beslutat att Bromma flygfält ska läggas ned. Det har genast lett till en diskussion om vad som ska komma istället. Miljöpartiet vill se 50 000 lägenheter på platsen. Det skulle innebära en oerhört hög exploateringsgrad och leda till stora behov av att bygga nya trafikleder. Tranebergsbron kommer inte att klara den anstormningen. Forskare som Jonathan Metzger vid KTH lyfte nyligen fram Trädgårdsstaden som en alternativ planeringsform för Bromma.
Som stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm medverkade jag till att det togs fram ett sådant förslag. Jag bad Kjell Forshed rita ett förslag till en Trädgårdsstad Bromma. Det gjorde han i samarbete med landskapsarkitekten Sture Koinberg. Det förslaget växte oerhört stort intresse bland de boende i Västerort. Det kom mängder med unga barnfamiljer för att titta på ritningarna, till flygintressenternas förtret.
Förslaget byggde på att de byggnadsmassor som blev över när dåtidens trafikleder skulle byggas skulle läggas på flygplatsmarken och återskapa de kullar i landskapet som togs bort när flygplatsen anlades.
I mitten av varje delområde placerades en gemensam park som omgavs av låga flerfamiljshus med verksamheter i bottenvåningarna. Inne i kvarteren blandades låga flerfamiljshus med radhus, parhus och enfamiljshus.
Det behövs en diskussion om trädgårdsstaden bland alla som vill bygga långsiktigt hållbara samhällen. Det låga och täta är det mest miljösmarta vi kan bygga.
Bromma blir ett perfekt att bygga vindkraft på! Verken låter ofta som flygplan som försöker starta och i Stockholm finns ett stort stöd för vindkraft. Tyvärr saknar Stockholm både vindkraftverk, en lagstadgad vindkraftsplan och närproducerad el. I stället ödeläggs naturen i Norrland där behov saknas och moståndet är stort.