Fuskande företag slår undan fötterna för en sund och livsduglig byggbransch

LEDARE | På ytan ser det mesta bra ut, men när man undersöker fusket i byggbranschen djupare, uppstår en helt annan bild. Fusket är utbrett och kan bara rättas till genom samarbete, öppenhet och absolut transparens. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke som har undersökt hur det ser ut bland de egna underleverantörerna.  

I tisdagens TV4 Nyheterna skildrades det utbredda fusket inom byggbranschen. Via en lettisk byggnadsarbetare som lurats på sin lön, Ekobrottsmyndigheten och Veidekkes egna undersökningar skildrades på 2.34 minuter hur enskilda människor, AB Sverige, samt företag som vill arbeta seriöst drabbas.

Och det är knappast småpotatis vi talar om. Enligt rådande EU-regler ska företag med så kallat fast driftsställe redovisa inkomstskatt från dag ett. När Finland för ett par år sedan tröttnade på fuskandet och krävde att inkomstskatten ska betalas från första dagen ökade inbetalningarna från byggsektorn med en miljard euro per år. Därmed är det lätt att också få en uppfattning hur stora lönesummor samt pensionsavsättningar som enskilda människor luras på.

Ett fusk i en sådan här omfattning får givetvis betydelse både för arbetsmarknaden och branschen. Bygg och anläggning är en lågmarginalbransch där lönsamheten räknad som marginal i förhållande till omsättningen ligger på ca 2–4 procent. Det innebär att byggföretagen i varje del av verksamheten ständigt jagar kostnader.

Ett vanligt sätt har blivit att minska andelen egna yrkesarbetare och ersätta dessa med underentreprenörer som kontrakteras till varje enskilt projekt. Det har ökat flexibiliteten men också skapat en marknad för kriminella aktörer. En följdkonsekvens har blivit färre fasta jobb i Sverige men även på längre sikt utarmas branschen eftersom utlandsföretagen ofta avstår från att ta in lärlingar och praktikanter.

Idag finns gott om exempel på utländska, företrädesvis östeuropeiska, men ibland också sydeuropeiska och asiatiska bolag som vinner anbud på priser som ligger 25–50 procent lägre än sina svenska konkurrenter.

Till sist drabbas också de svenska företagen själva. I takt med att små underentreprenörer växer till sig, kan de snart konkurrera med de mer etablerade om stora jobb. Idag finns gott om exempel på utländska, företrädesvis östeuropeiska, men ibland också sydeuropeiska och asiatiska bolag som vinner anbud på priser som ligger 25–50 procent lägre än sina svenska konkurrenter. Från Veidekkes sida väljer vi idag att avstå från att lägga anbud på vissa projekt. Det är helt enkelt meningslöst att ens försöka konkurrera.

Nu börjar omfattningen av fusket bli allt tydligare. Från Veidekkes sida har vi under det senaste året genomfört ett 25-tal utredningar i samarbete med Stoppa fusket/Företagsgranskarna, samt vår interna leverantörsbedömningsgrupp. Samtliga visade sig fuska med löner, skatter eller sociala avgifter. Genom dessa undersökningar vet vi också mer om hur fusket går till. Fuskföretagen har lärt sig att sätta upp en snygg front. Det gör man genom att antingen gå med i Byggföretagen eller teckna hängavtal med Byggnads. Vidare anmäler man arbetskraft som man ska till utstationeringsregistret samt tar ut ID06-kort. I många fall anmäler man också anställda till Fora dit avtalade pensionsavsättningar och försäkringar ska betalas.

På ytan ser alltså det mesta bra ut. Det är när man jämför lämnade uppgifter i årsredovisningen (löner/ antal årsbetare) med de uppgifter som redovisats i andra system som fasaden rämnar. Via årsredovisningen blir det uppenbart att timersättningen ligger långt under gällande kollektivavtal. Vid jämförelse med de svenska systemen ser man att företagen underrapporterar antal personer där pensioner och löner ska redovisas, i förhållande till antalet ID06-kort eller utstationerade personer. I tillägg undandrar man sig sociala avgifter genom att visa upp så kallade A1-intyg utfärdade på felaktiga grunder.

Att företag har hängavtal saknar betydelse om ingen undersöker att avtalen efterlevs.

Så varför stoppar man inte dessa fuskare, mer korrekt benämnt kriminella företag redan vid porten? Det är tyvärr lättare sagt än gjort. Den bistra sanningen är att de analys- och kontrollverktyg som bransch och företag idag förfogar är i det närmaste totalt ineffektiva. ID06 bolagsdeklaration omfattar inte utländska företag. Att företag har hängavtal saknar betydelse om ingen undersöker att avtalen efterlevs.

För att de fuskande företagen ska kunna avslöjas skulle myndigheterna behöva dela och jämföra uppgifter med varandra, men det får de inte till följd av rådande sekretessregler. Inte heller kan enskilda företag dela information om fuskande företag med varandra. Då skulle de få smisk av konkurrensverket och beskyllas för kartellbildning. När branschen föreslagit Trafikverket att tillämpa samma typ av prekvalificering mot sociala krav som i andra länder svarar man att detta ”sannolikt skulle strida mot EU-rätten”.

Dystert, ja. Men förhoppningsvis har det nu vänt. Byggföretagen och Byggnads har enats om att samverka mot problemen. Regeringen ser just nu över sekretesslagstiftningen. Den av branschen och facken gemensamt tillsatta Byggmarknadskommissionen arbetar för fullt med att ta fram förslag till ny lagstiftning och rekommendationer till våra myndigheter. Men en hel del kan göras också av beställare och byggare. Från Veidekke har vi tagit beslut om att på 2–4 år rensa ut alla oseriösa aktörer och ersätta dessa med strategiska partners och nya arbetssätt. Det borde fler företag göra.