Bygg levande samhällen inte ensidiga bostadsområden

KRÖNIKA | Städerna är två grader varmare än omlandet. Värmeböljorna har blivit fler och varar längre. Vintrarna är kortare, med färre och kortare köldperioder. Nu varnar forskarna för att städerna kommer att bli värmeöar, skriver Monica Andersson, fil dr, statsvetare som forskar om politik och stadsbyggande ur ett historiskt perspektiv.

I förra veckans krönika pekade Ulf Perbo ut fokuset på kollektivtrafik som ett hinder för att bygga trädgårdsstäder. Men det är inte kollektivtrafiken som är hindret, utan hur vi planerar för den. Jag delar helt hans uppfattning att vi ska börja med att planera för vilken typ av samhälle vi vill bygga. Kollektivtrafiksatsningarna ska anpassas efter det. Trädgårdsstäderna samplanerades med spårvägsnätet som formade ett pärlband med stationer som förband trädgårdsstäderna med varandra och med den inre staden. Idag kan vi använda busstrafiken på motsvarande sätt genom ringlinjer med bussar som rullar mellan pendeltågsstationerna och inte radiellt till och från enskilda stationer, som ofta sker idag.

Det som styr planeringstänket idag är föreställningen att det är klimatsmart att låta bostadsbyggandet ske i de största tätorterna, där man kan cykla och gå till jobbet. Såväl regionplanen som kommunernas översiktsplaner är designade efter det tänkesättet. Men forskningen pekar nu på att det är en felsyn att planera så. Städerna är två grader varmare än omlandet. Det visar SMHI:s mätningar. Vårt klimat har börjat bli varmare. Värmeböljorna har blivit fler och varar längre. Vintrarna är kortare med färre och kortare köldperioder.

Städerna är två grader varmare än omlandet. Det visar SMHI:s mätningar.

De här förändringarna är en långsiktig trend sedan mätningarna började i slutet av 1800-talet. Förändringarna kom i små steg under 1900-talet, men nu går det fortare och fortare. Vi kommer snart att ha värmeböljor med 40 plusgrader på somrarna. Forskarna varnar för att städerna kommer att bli värmeöar och att somrar som den 2018 i framtiden kommer att betraktas som kalla.

Den här förändringen kommer att tvinga oss att ställa om planeringen. Det är inte långsiktigt hållbart att fortsätta bygga så högt och trångt i tätorter och vid stationer som vi gör nu. Det blir både otrivsamma miljöer och dyrt att bygga så. Forskarna lyfter fram trädens betydelse och att vi behöver fler parker, gårdar med träd och grönska och trädplanterade gator. Träden kyler ned temperaturerna varma somrar. De tar hand om föroreningar och avgaser och producerar en friskare luft. De ger oss också vackrare städer och samhällen. Det är också precis den här typen av positiva effekter som behövs vid pandemier.

De unga familjerna har börjat söka sig bostäder utanför städerna där de kan få större bostäder, och där de kan få tillgång till trädgård med möjlighet att odla sin egen mat. Coronapandemin har förstärkt den trenden när fler börjat arbeta hemifrån. Det logiska svaret på detta är att börja bygga trädgårdsstäder igen och att göra dem mångfunktionella som man gjorde för 100 år sedan. Då blandades låga flerfamiljshus med såväl enfamiljshus som parhus och radhus. Skolor, butiker och annan service fanns där liksom verkstäder av olika slag. Alla bostäder hade tillgång till trädgård, även flerfamiljshusen. Många arbetare kunde bygga sina egna hus genom självbyggeri, som SMÅA i Stockholm, och på det sättet får ned kostnaderna. Idag skulle man kunna tänka sig lokaler för distansarbete som företagen kunde hyra till sina anställda som ett komplement till att distansarbeta i den egna bostaden.

Vi kan bygga trädgårdsstäder idag också, men planerarna måste tänka om och ta till sig den nya klimatforskningen.

Vi kan bygga trädgårdsstäder idag också, men planerarna måste tänka om och ta till sig den nya klimatforskningen. Fram till millennieskiftet innehöll regionplanerna trädgårdsstäder som en alternativ planeringsform. Det är dags att plocka in dem i regionplanen igen och i kommunernas översiktsplaner.

Socialdemokraterna i Nynäshamn har tagit fram ett samhällsbyggnadsprogram där de arbetar med de olika småskaliga stadstyper som passar för de olika samhällen som finns där:  småstaden i kombination med trädgårdsstaden i centrala Nynäshamn och tätorter som Ösmo, en gles variant av trädgårdsstaden som villastaden där Nynäshamn växer ute i kommunen samt glesare bebyggelse som passar in i landskapet på landsbygden. Gestaltningsprinciper är fogade till de olika stadstyperna, där inte minst gatorna och vägarna är viktiga med trädplanteringar för att skapa rumslighet. Samhällsbyggnadsprogrammet innehåller busslinjer som går mellan pendeltågsstationerna som ringlinjer och förbinder de olika samhällena med varandra och med den omgivande landsbygden