Den fula ankungen

 

KRÖNIKA | Den tidigare arkitekturpolitiken placerade byggnaden och arkitekten i centrum. Nu börjar man istället tänka utifrån de helhetsmiljöer som människor ska använda, slita på, hata och älska i kanske hundratals år. Det är ett stort framsteg, skriver Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg.

Den nya politiken för arkitektur, gestaltning och form, som antogs i riksdagen i maj 2018, har gestaltad livsmiljö som nyckelbegrepp. Vad är det då? Om man inte är ett vilt djur i skogen så är ju stora delar av vår livsmiljö gestaltad, formad och designad. Underförstått så talar man ju om välgestaltad livsmiljö, eller i alla fall bättre gestaltad livsmiljö än vi lyckats prestera de gångna decennierna.

Den äldre arkitekturpolitiken som fanns innan, talade mycket om objektet: byggnaden, och arkitekten: skaparen. Det är ett stort framsteg när vi nu börjar tänka utifrån de helhetsmiljöer som människor ska använda, slita på, hata och älska i kanske hundratals år. Dessa bra helhetsmiljöer skapar vi bara i en process som innefattar många kunskaper och med det gemensamma målet framför ögonen.

Göteborg är en stad där en begränsad syn på nytta har styrt, där skygglapparna ofta varit på och kvantifierbara mål som går att stoppa i tabeller har fått bestämma utvecklingen. Politiker har lovat många bostäder, men utan att lova att de ska vara bra, och att de ska byggas i en bra stadsbygd som tjänar människorna.

Politiker har lovat många bostäder, men utan att lova att de ska vara bra.

Resultatet har i stora delar blivit en ödslig stad där människorna befolkar miljöer där de inte är huvudsaken, miljöer med haltande funktion. Erfarenheten är att de skapar både sociala och ekonomiska kostnader: Gårdsten, en miljonprogramsförort i nordost, krävde femton år av stadsbyggnadsinsatser, sociala insatser och ett väldigt stort engagemang för att bli en normal del av staden och kunna strykas från polisens lista på speciellt utsatta stadsdelar.

Det finns påtagliga fakta, lätta att beskriva och förstå. Oförmågan att skapa den sammanhängande staden, med ett nät av gena och naturliga sätt att röra sig till fots och på cykel, är ett exempel. När vi ritar vårt system för gående och cyklister som det ser ut idag så är det en bild av ett väldigt sönderrivet nät, med många nedprioriteringar genom åren till förmån för vägtrafiken.

Det finns också det mera svårfångade, men ändå påtagliga och starkt påverkande på livsmiljön och livskvalitén. Vi människor har ett skarpt sinne för det vackra och uppfattar också medvetet och undermedvetet bristen på skönhet och begriplighet i den byggda staden. Göteborg är en stad som i en krass tid har tappat omsorgen om staden och husen och vi kan se många exempel på att höga och synliga hus i staden har gjorts utan stolthet och utan kunskap. I vissa delar har staden reducerats till vilsna samlingar av fula hus i ett ödsligt motorvägslandskap.

Göteborg är en stad som i en krass tid har tappat omsorgen om staden och husen.

Detta vill vi ändra på. En god gestaltad livsmiljö är just summan av mätbara och omätbara värden: trygga och intressanta sammanhängande stråk, bra offentliga rum och parker, närheten till allt man behöver i sitt dagliga liv. Den är vackra och intressanta byggnader, och känslan av tillhörighet för alla. Genom att ställa konkreta krav, följa upp dem och hjälpa till när processerna hamnar i trångmål så gör vi skillnad. Genom att inte acceptera låga ambitioner och låg kvalitet på stadens viktiga byggnader, och genom att inte släppa taget innan mållinjen, så börjar vi faktiskt, långsamt, flytta på läget nu.

Vi skriver riktlinjer om det som går att generalisera, nu senast en riktlinje om stadens silhuett, som talar om de viktiga byggnaderna, de höga byggnaderna, och de andra synliga byggnaderna i staden. Var ska vi tillåta höga hus, vad ska vi ställa för kvalitetskrav på märkesbyggnader, hur vill vi att staden ska se ut om 30 år? Vad är förändringsbart, vad är omistligt?

Vi säger aldrig att bygglov måste ges om byggnaden är planenlig. Vi säger att det måste vara bra och vackert också, och lutar oss mot plan- och bygglagens portalparagrafer.

Vi arbetar gärna med tävlingar och liknande processer, offentligt utlysta, prekvalificerade, och i samarbete med Sveriges Arkitekter. Vi gör detta för att för att bjuda in nya arkitekter i Göteborg, men också för att de lokala arkitekterna ska få chansen att prestera på topp. I dessa processer märker vi att de traditionella tävlingsmodellerna ofta är klumpiga verktyg, som innebär mycket förgävesarbete för de arkitekter som råkat komma in på fel spår.

Arkitekter och byggaktörer som varit väldigt skeptiska inledningsvis blir efter hand våra ambassadörer.

Nu gör vi workshops/tävlingar där alla medverkande får dela med sig av idéer, resonera om uppgiften tillsammans och kommentera och kritisera varandra. Arkitekter och byggaktörer som varit väldigt skeptiska inledningsvis blir efter hand våra ambassadörer. Vi byter spår från myten om det ensamma geniet som skapar på sin kammare, till en mera nutida tanke, där många medverkar i en mera inkluderande och dynamisk process. Vi är övertygade om att detta ger bättre resultat!

Men en stad är ju inte bara byggnader. Det offentliga rummet, Göteborgs parker och torg, är idag som en oskiftad by, med markremsor som ansvaras för av olika huvudmän, ofta med dålig eller ingen kunskap om helheten, men med utmärkt detaljkunskap om kantstenar och kurvradier. Nu börjar vi ett arbete för att förbättra dessa processer, och förbättra staden som vi skapar och omskapar. Vi arbetar just nu gemensamt med Avenyn, Göteborgs aningen luggslitna paradgata. Med en gestaltningstävling för helheten, från cafépaviljonger och uteserveringar till spårvagnsspår och cykelbanor, från gröna träd och frirum till skyltar och papperskorgar så kan vi skapa ett stycke fantastisk livsmiljö i hjärtat av staden.

Just nu byggs Hisingsbron, det vackra resultatet av en internationell tävling, ritad av danska Dissing & Weitling. Handelshögskolans strama och eleganta nya byggnad växer upp, ritad av tävlingsvinnaren Johannes Norlander. Selmas parkstråk växer fram efter en landskapstävling vunnen av ÅWL, och Slottsskogsvallen byggs efter vinst av Nyréns. Många fler väldigt fina projekt ritas eller byggs nu i staden, många tävlingsprocesser pågår. Vi arbetar tillsammans med Biskopsgården för att göra förort till trädgårdsstad. Den fula ankungen kanske redan börjar bli en svan, vi har kanske inte tittat efter tillräckligt noga bara?

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.