LEDARE | En undersökning från Länsförsäkringar visar att en stor andel kvinnor och män stannar i en dålig relation på grund av svårigheterna att hitta en ny bostad. Ofriheten drabbar båda parter, men kvinnors frihet är som vanligt fortsatt mest begränsad, skriver Annika Miscevic, public affairs manager Veidekke.
Länsförsäkringar har genomfört en undersökning tillsammans med Novus där man ställde följande fråga till personer som lever i en parrelation (sambo/gift): Skulle svårigheten att hitta lämplig ny bostad kunna få dig att stanna i ett förhållande du helst skulle vilja avsluta?
1 022 personer svarade och svaret är nästan svårt att ta in. Närmare 35 procent av kvinnorna uppgav att svårigheten att hitta ny bostad medför att man stannar i en relation som de i själva verket vill lämna. Bland männen var det färre som uppgav samma svar, även om de ligger på väldigt höga 25 procent. Det är som att kastas tillbaka till tiden före 1960-talet, innan saker som sambeskattning för inkomster avskaffades och barnomsorgen byggdes ut.
Vid sidan av detta har Länsförsäkringar även gjort en analys av kvinnors och mäns möjligheter att köpa en ny bostad i Stockholmsområdet vid en separation. Man har använt statistik från SCB och Mäklarstatistik och sedan skapat en fiktiv familj bestående av en kvinna och en man som jobbar och har två barn. De bor i en köpt bostad om 100 kvm, med en belåningsgrad på 80 procent, och de letar nu efter en bostad med max 4 000 kronor i avgift som går att köpa med den insats som blir över för var och en, efter försäljningen av den gemensamma bostaden.
Det är nu det blir väldigt tydligt hur liten frihet kvinnor har att separera, ifall de inte har stått i en bostadskö väldigt många år.
Närmare 35 procent av kvinnorna uppgav att svårigheten att hitta ny bostad medför att man stannar i en relation som de i själva verket vill lämna.
I sju av Stockholms kranskommuner kan kvinnan inte ens köpa en bostad. Hon får med sin låga inkomst inte det lån som motsvarar de höga bostadspriserna. I övrigt ligger bostadsytan som en kvinna kan köpa runt 40 kvm, medan männen kan se fram emot närmare 70 kvm. Det råder däremot stora skillnader mellan kommunerna och i innerstaden blir det svårt för båda parter. I Vasastan kan kvinnan endast köpa 15,2 kvm och mannen 25 kvm, vilket knappast är aktuellt för någon förälder med två barn – även om man kan tänka sig att bo trångt.
Bristen på rätt bostäder till rätt pris är inte ett storstadsfenomen, även om den ovanstående analysen av den fiktiva barnfamiljen bygger på Stockholm och dess kranskommuner. Bristen på rätt bostäder till rätt pris är heller inte bara ett problem för unga (som det så ofta låter i debatten). Det är större än så – för hur skulle resultatet sett ut om vi jämförde de med hyrt boende och de med köpt?
Bristen på rätt bostäder hänger starkt samman med allt från människors förmåga att efterfråga (lön/pris/hyra), familjebildning till räntor och kreditrestriktioner. Och det drabbar i slutänden människors frihet (även om kvinnor fortsatt förväntas acceptera en lägre grad av frihet än män).