Digital samhällsbyggnadsprocess – finns tempot, resurserna och viljan?

 

DEBATT | En digital samhällsbyggnadsprocess innebär att det går att utbyta information på ett säkert, standardiserat och effektivt sätt. Informationen blir aktuell, relevant och korrekt, vilket bidrar till att förkorta både plan- och byggprocesser, samt till att skapa förutsättningar för ett snabbare och billigare byggande. Det menar Lennart Sjögren, tidigare partisekreterare och oppositionsråd i Gävle för Kristdemokraterna. Numera konsult inom fastighetsbranschen.

För 50 år sedan tog Sverige ett stort steg inom samhällsbyggandet. Som första land i världen påbörjades uppbyggnaden av en databas med uppgifter om landets drygt 3,2 miljoner fastigheter. Stora förhoppningar fanns redan då att genom digitalisering förenkla och effektivisera handläggning av detaljplaner, bygglov och fastighetsbildning. Fastighetsbildningskostnadsutredningen lanserade för 30 år sedan tanken om rättsverkan för digitala gränspunkter. Bakgrunden var långa väntetider och höga avgifter till stat och kommun för att bygga och utveckla fastigheter och anläggningar.

För knappt 20 år sedan fick Boverket och lantmäteriet sitt första tydliga uppdrag att gemensamt arbeta fram en helt digital samordnad samhällsbyggnadsprocess. Vid den tiden pågick ett intensivt arbete med att bygga upp digitala kartdatabaser i många länder och inom EU togs 2003 beslut om PSI-direktivet, med syfte att öppna offentliga ägda databaser och skapa en ny marknad med förädling av offentliga data.

Vid den tiden pågick ett intensivt arbete med att bygga upp digitala kartdatabaser.

Under de senaste tio åren har regering och riksdag i olika beslut visat på behoven av en snabbare digitalisering av samhällsbyggandets olika processer. Resurser har tillförts, olika uppdrag har getts till myndigheter och branschgemensamma projekt som Smart Built Environment har etablerats.

Boverket har i en ny rapport (Enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen) till regeringen redovisat bland annat att samhällsbyggnadsprocessen i dag är fragmenterad och att ingen har ansvar för helheten. Boverket menar att det finns några områden som är viktiga att se över för att öka takten i byggandet:

  • Rollerna mellan staten, regioner och kommuner behöver anpassas till det arbetssätt som digitaliseringen medger och ansvarsfördelningen behöver regleras tydligare.
  • Det krävs att processer och strukturer moderniseras för att bättre stödja de krav och behov som finns i dag.
  • Regelverk ska främja en digital samhällsbyggnadsprocess.

Att årligen få fram ett 50-tal kommunala översiktsplaner, 1 500 detaljplaner, byggrätter för 50 000 bostäder, 100 000 bygglov, hundratalet väg-och järnvägsplaner och 25 000 fastighetsbildningsbeslut kostar stora pengar. Statens och kommunernas kostnader för dessa insatser inom planering och plangenomförande ligger i storleken på 10 miljarder kronor per år.

En digital samhällsbyggnadsprocess innebär att det går att utbyta information på ett säkert, standardiserat och digitalt sätt, från idé till färdig byggnad och anläggning. Detta säkerställer att informationen som används är aktuell, relevant och korrekt, samt ger förutsättningar för ett effektivt flöde mellan olika delprocesser för en effektiv och rationell helhet, vilket även leder till att stora kostsamma byggfel kan undvikas.

Många röster höjs också om att byggsektorn behöver effektiviseras.

Dagens många gånger långa kö- och väntetider för att få fram beslut om byggrätt, bygglov och fastighetsbildning är väl dokumenterade. Många röster höjs också om att byggsektorn behöver effektiviseras. En väl fungerande och effektiv byggsektor ger förutsättningar för en hållbar bostads-och fastighetsmarknad. En ökad digitalisering förenklar och förkortar både planprocessen och övriga delar av samhällsbyggnadsprocessen, och skapar förutsättningar för ett snabbare och billigare byggande, samt färre byggfel.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2021 att regeringen avser att vidta åtgärder för att minska de hinder som i dag står i vägen för kommuner, näringsliv och statliga myndigheter att bättre kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter inom samhällsbyggandet.

Viljan att effektivisera finns.

Dessa hinder är väl utredda och kända; det handlar om lagstiftning, kompetens, finansiering och brist på resurser. Kostnaderna för att införa öppna och avgiftsfria fastighetsdata och geodata är utredda liksom samhällsnyttan. Detsamma gäller kostnader för att införa en helt digital samhällsbyggnadsprocess.

Statens och kommunernas kostnader förs huvudsakligen vidare till fastighetsägare och byggherrar genom uttag av olika avgifter som plan- och bygglovavgifter. Om statens och kommunernas kostnader i samhällsbyggandets tidiga skeden årligen ligger på 10 miljarder kronor finns stora vinster för alla om tempot i digitaliseringen ökas.

Många miljarder kronor finns att hämta hem genom att snabba på reformer och lagstiftningsarbetet inom detta område. Viljan att effektivisera finns. Men hur ska bygg-och fastighetsbranschen, kommuner och staten enas om tempobyte och att gemensamt ta Samhällsbyggnadsklivet under 2021–2022?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.