DEBATT | Tusentals barn i Sverige har inget hem. Unga vuxna har det svårt att flytta hemifrån och över 230 000 pensionärer har så låg pension att de klassas som fattiga. Marknadshyror och renovräkning är två angrepp på hyresgäster som kommer öka problematiken. Det kan inte vi acceptera, skriver Lisbeth Pipping och Kristofer Lundberg, talespersoner för 18 aprilkommittén.
Nära 5 400 barn i Sverige lever i hemlöshet i 25 av landets största kommuner, värst drabbat är Göteborg, Stockholm och Malmö. Men statistiken är bristfällig, inga exakta siffror finns på vare sig nationell eller lokal nivå. Det kan handla om tusentals fler barn.
Någonstans är det någon som har bestämt att det är okej att vräka barnfamiljer. Hur är det möjligt? I Barnkonventionen §27 står det klart och tydligt att alla barn har rätt till ett hem, en bostad de kan kalla sin. Från 1 januari 2020 är dessutom Barnkonventionen svensk lag. Detta förpliktar och därför bör alla politiker se klart och tydligt att marknadshyror kommer att leda till att fler barn blir både hem- och bostadslösa.
Barnkonventionen måste lyftas från pappret och bli någonting som barnen har konkret nytta och glädje av på riktigt. Det finmaskiga skyddsnät som vi hade för 20–25 år sedan, är i dag ett grovmaskigt nät där fler och fler människor faller igenom.
Vi menar att en bostad är, precis som det står i Barnkonventionen en mänsklig rättighet, inte något man ska vara glad om man lyckas få efter många år i bostadskön. Alla beslut som tas av våra politiker bör ha ett barnperspektiv, och först ha testats via Barnkonventionens alla paragrafer, så att man klart och tydligt kan säga: I den här frågan har vi sett till barns bästa.
Tusentals barn i Sverige har inget hem.
Tusentals barn i Sverige har inget hem. De tvingas flytta från det ena tillfälliga boendet på motell, vandrarhem, hotell, campingar, till andra typer av tillfälliga boenden I vissa fall små bostäder som inte sällan är angripna av skadedjur och mögel, där de ibland får trängas med narkomaner och missbrukare, ingen trygg uppväxtmiljö som stimulerar nyfikenheten att lära eller någon studiero.
Rädda Barnen rapporterar att 5 400 barn i Sverige lever i hemlöshet, Socialstyrelsen slår fast att minst 24 000 barn har en förälder i hemlöshetssituation. I Göteborg handlar det om minst 700 barn i hemlöshet. Våra politiker måste se över hur hemlöshet och trångboddhet påverkar barn och ungas uppväxtvillkor. Barn som lever i hemlöshet och fattigdom och i dag kategoriseras som ”strukturellt hemlösa” riskerar i förlängningen att bli ”socialt hemlösa”.
Rädda Barnens rapport visar även på extrem trångboddhet. De fann familjer med tre barn som bodde tillsammans på tio kvadratmeter. Det är inte bara enormt tufft att bo så trångt för barnen, det gör även att barn har svårt att kunna ta hem kompisar eller få ro att läsa läxor.
Vi vet att resultatet av renovräkning och marknadshyror kommer skapa ännu fler hemlösa barn.
Marknadshyror och renovräkning är två angrepp på hyresgäster som kommer öka problematiken. De båda är starkt sammankopplade. De ger både kraftigt höjda hyror och kommer att öka utslagning och segregering. Vi vet att resultatet av renovräkning och marknadshyror kommer skapa ännu fler hemlösa barn. Därför måste vi alla stå upp för rätten till en egen bostad, en plats att kalla hemma. Vi måste få till en social och ekonomisk hållbar bostadspolitik, för människor under hela deras liv.
Unga vuxna har det svårt att flytta hemifrån vilket innebär att vuxenlivet skjuts på framtiden. Omkring 213 000 unga vuxna bor kvar hemma hos sina föräldrar mot sin vilja som ett resultat av bostadsbristen. Nästan var fjärde, 193 000 unga vuxna, lever dessutom under skälig levnadsnivå. Dagens unga vuxna är de som betalar priset för bostadsbristen och avsaknaden av en social bostadspolitik. Den rödgröna regeringens utredning om marknadshyra som ett resultat av januariavtalet är ett hot mot en hel generation unga.
Över 230 000 pensionärer har så låg pension att de klassas som fattiga. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora. I Eda kommun är 32 procent av pensionärerna ekonomiskt utsatta – men bara 6 procent i Danderyds kommun. Vi menar att alla äldre ska kunna bo kvar i sin lägenhet. Äldre i dagens Sverige ska kunna känna sig trygga. De ska inte behöva oroa sig för att bostaden de hyr ska renoveras så att de inte har möjlighet att bo kvar eller över att våra folkvalda politiker ska ta beslut om att införa marknadshyror.
Vi menar att alla äldre ska kunna bo kvar i sin lägenhet.
Oro och stress är lika farligt som rökning, ändå pratar våra politiker väldigt lite om hur de äldre mår. Hundratusentals äldre vänder på varje krona för att överleva till nästa månadsutbetalning. Politiker borde ta i beaktan vad stress gör med dem som drabbas. Vidare kräver vi att politiker gör en översyn av vad det skulle innebära för en fattigpensionär om marknadshyror blir verklighet.
För de som bor på Beväringsgatan i Göteborg skulle det se ut så här om våra politiker beslutar om marknadshyror: En tvåa på Beväringsgatan skulle öka från 4 920 kr till mellan 6 494 och 7 380 kr. En trea på Beväringsgatan skulle öka från 6 169 kr till mellan 8 143 och 9 254 kr.
Det skulle innebära fler hemlösa barn, fler unga vuxna som bor kvar hemma och fler pensionärer som tvingas bort av ekonomiska skäl. 18 aprilkommittén accepterar inte utvecklingen utan ställer oss i täten i kampen mot marknadshyra och renovräkning, för en social bostadspolitik för möjligheten till ett hem i hela livet.