DEBATT | Anpassa kapitalvinstbeskattningen till hur länge man ägt en bostad, gör en generösare bedömning av inkomster grundade på pension och ta bort dagens KALP-kalkyler på upp till sju procent för 65-plussare. Det föreslår Fredrik von Platen, bostadssakkunnig SPF Seniorerna.
Äntligen har en svensk bank – Skandiabanken – i en rapport visat svart på vitt att det är svårt för 67-åringar att kunna låna till en adekvat seniorbostad när pensioneringen faller in. Visserligen handlar rapporten om dagens 40-åringar med medelinkomst, som går i pension om 27 år. SPF Seniorerna har emellertid konstaterat i olika sammanhang, att det är lika illa ställt för dagens seniorer.
Den välgjorda rapporten redovisar att alla Finansinspektionens (FI) olika påhitt sedan 2011, utan stöd i ekonomisk forskning, bara resulterat i att förlama vår bostadsmarknad. Det har bland annat handlat om amorteringsregler, inkomstkontroll genom skuldkvotstak, samt om hur stor andel av bostadens marknadsvärde som får belånas och indirekt hur stor egen insats som bostadsköparen själv måste stå för. Det senare är vettigt och borde räcka.
Mot denna bakgrund redovisar Skandiarapporten hur möjligt (eller omöjligt) det är på 20 olika svenska bostadsmarknader från Malmö till Luleå, för en normalinkomsttagare, att som pensionär förvärva en bostadsrätt. Endast på 10 orter, sannolikt med en god kommunal bostadsförsörjning, kan en idag 40 årig medelinkomsttagare som 67-åring (om 27 år) köpa sig en bostadsrätt och dessutom leva på sin pension. I förbigående nämns i rapporten att fastighetsbolag med hyresrätter ställer väl så tuffa inkomstkrav. En ny bostadsrätt, om man får låna upptill 75 procent av marknadsvärdet, ger lägre boendekostnader än en hyresrätt med motsvarande läge och utformning.
Pensionsinkomsten är säker om än lägre än en normal anställningsinkomst.
SPF Seniorerna anser, inte minst efter att ha läst Skandias rapport, att det är nödvändigt att bedöma seniorers betalningsförmåga när det gäller bostadslån på ett helt annat sätt än en 40-årings, som till exempel kan bli arbetslös eller arbetsoförmögen. Pensionsinkomsten är säker om än lägre än en normal anställningsinkomst.
Närmare 70 procent av svenska 70-plussare bor i en ägd bostad idag, 50 procent i villa eller radhus. Om vi pensionärer kunde slippa några av de statliga restriktionerna vid försäljning – och därpå följande – inköp och belåning av en senioranpassad bostad inför åldrandet, skulle det vara bra för det svenska samhället. Vi som seniorer kunde få en bostad som är lämplig att leva resten av livet i och där kunna ta emot kommunens hemtjänst. Vi skulle, om vi flyttade från en olämplig bostad, ”släppa ut” bostäder på marknaden som passar för dagens barnfamiljer. Vi skulle använda värdestegringen på vår sista bostad i livet till att bygga svensk infrastruktur i form av bostäder. Att bygga lämpliga bostäder är nämligen precis lika samhällsnyttigt som att få fram vägar, broar, skolor, kommunalhus med mera.
Kapitalvinstbeskattningen ska anpassas till hur länge man ägt bostaden.
Som det är nu, drivs vi seniorer mot att ta kostsamma seniorlån – benämnda hypotekspension, 65+ lån etc – i kreditinstitut som erbjuder oss dessa till ockerräntor. Dessa så kallade kapitalfrigörningskrediter har – hör och häpna – fått klartecken från Finansinspektionen. I bästa fall kan de bidra till att förbättra tillgängligheten i våra villor så att vi kan bo kvar där några år till, men det är uppseendeväckande att dessa lån med säkerhet i fast egendom kan användas till onyttiga flygresor till Thailand och andra tveksamma semestermål. Läs mer om dessa lån i en rapport på förbundets webbplats: ”Det saknas rimliga bolånealternativ för seniorer”.
SPF Seniorerna anser att 65-plussare som säljer en otillgänglig bostad och flyttar till en bättre, till exempel en seniorbostad, bidrar till stor samhällsnytta. Därför bör en ägd bostad som vi avyttrar inte kapitalvinstbeskattas förrän när den eller ersättningsbostaden, avyttras för sista gången. Kapitalvinstbeskattningen ska enligt oss anpassas till hur länge man ägt bostaden. Ju längre tid vi ägt den desto lägre skattesats. Från risksynpunkt bör en pensionsinkomst bedömas generösare än en anställningsinkomst när bostadslånets storlek ska fastställas. Kravet från FI och bolånebanken, att en låntagare ska klara av en räntehöjning upp till sju procent, bör tas bort. Detta är absurt, speciellt för en 65-plussare, då dagens ränta på ett 10-års-lån rör sig om 2,6 procent och på ett lån bundet i 15 år ligger på 3,2 procent.