LEDARE | Coronapandemin har inom loppet av några månader helt förändrat förutsättningarna för såväl den nationella som globala ekonomin. För att minska risken för en långvarig kris med allvarliga skador för samhället presenteras nu i snabb takt olika förslag på hur Sverige kan ”omstartas”. I denna och en kommande ledare kommenterar bostadspolitik.se vad som kan göras inom samhällsbyggnadsområdet. Först ut är infrastrukturen.
Bygg- och anläggningsbranschen i Sverige omsätter cirka 530 mdr SEK/år (2019 i 2018 års priser.) Av detta svarar infrastruktur, det vill säga investeringar och underhåll i vägar/ gator, samfärdsel, post- och telekommunikationer, vatten- och reningsverk samt el- och värmeverk, för cirka 100 miljarder. Infrastrukturen svarar alltså för en mindre del än den övriga fastighetssektorn (bostäder, samhällsfastigheter, kontor, hotell, logistik, handelsplatser). Men, när vi nu kan befara ett kraftigt investeringsbortfall när det gäller kontor, hotell och köpcentrum är det värt att påpeka att infrastruktur har fördelen att den över tid varit relativt stabil.
Sedan länge har det också varit en etablerad ”sanning” att satsningar på byggsektorn är säker konjunkturpolitik. ”En byggnadsarbetare ger fyra nya jobb i andra delar av näringskedjan.” På samma sätt har man kunnat peka på att av två investerade skattekronor i samhällsinfrastruktur får samhället tillbaka en krona i form av bolags- och inkomstskatter. (Inkomstskatten är statens absolut viktigaste inkomstkälla och svarar för närmare 70 procent av statens intäkter.)
”En byggnadsarbetare ger fyra nya jobb i andra delar av näringskedjan.”
EU-medlemskapet och internationaliseringen har dock delvis upphävt dessa samband. Vid ett seminarium under torsdagen, arrangerat av InfraSweden, menade Trafikverkets Generaldirektör Lena Erixon att det är ett läge man får acceptera. Hon menade att TRV inte skulle klara sina åtaganden utan den utländska arbetskraften och att utländska företag tillför värdefull kompetens.
Det är ett påstående hon gärna får konkretisera vid tillfälle. Vi som är i branschen söker med ljus och lykta efter dessa påstådda innovationer. Tvärtom är det rådande mönstret att nya aktörer dammsuger den svenska marknaden på nyckelkompetenser så snart de fått ett projekt och driver på så sätt upp löneläget. För att kompensera saken tar man sedan in utländsk arbetskraft (yrkesarbetare) med klart lägre löner, ofta till orimliga sociala villkor och som inte betalar skatt i Sverige. Alltför ofta lämnar dessa bolag efter sig broar man endast delvis kan köra på och tunnlar som måste byggas om för att klara grundläggande arbetsmiljökrav, men framförallt konkurrerar de ut seriösa svenska bolag som vill skapa jobb i Sverige och bidra till vår gemensamma välfärd.
Men dessbättre finns goda inspel. I ett inlägg på DI debatt den 20 augusti presenterade NCC:s VD Tomas Carlsson ett antal konstruktiva förslag till hur bygg- och anläggningsindustrin kan bli draglok när Sverige ska tas ur krisen. Grundtemat med koppling till bostäder, vatten- och avlopp samt vattenkraften var att ”renovera Sverige”. Det är givetvis helt rätt. Renoveringar av befintliga anläggningar har den fördelen att de ofta har kort startsträcka. De är sysselsättningsintensiva och bidar till att stärka samhällets basinfrastruktur, till gagn för andra sektorer.
Tomas Carlssons grepp liknar den så kallade ”närtidssatsningen” som regeringen tog initiativ till efter Lehmann-kraschen. Förutom renoveringar borde såväl Trafikverket, SL och andra stora regionala resebolag, kommuner och regioner på bred front inventera sitt renoveringsbehov samt var det finns redan startklara projekt som kan tidigareläggas eller breddas. Förutsättningen är dock att staten bidrar med medel. Hittills har man ställt 1 (en) miljard kronor extra till Trafikverkets förfogande, motsvarande 1 procent av den vanliga årsomsättningen. Med den ambitionsnivån kommer omstarten bli trög.
Nu är tiden den rätta att koppla samman olika samhällsproblem och med offensiva satsningar bygga en långsiktigt hållbar tillväxt. Satsa på att renovera för att minska energianvändningen där läckagen är stora för att i andra änden bygga ut elinfrastrukturen för att möjliggöra en snabbare utfasning av fossila bränslen. I ett läge när sparandet är rekordstort bör stora skattesänkningar stå tillbaka för samhällsinvesteringar som skapar jobb. Och självklart måste regeringen klargöra för Trafikverket, med flera, att varje skattekrona ska gå till projekt och företag som gör rätt för sig när det gäller löner, skatter, fackliga försäkringar och sociala villkor.
Men nu är tiden också den rätta för Sverige att likt 1970-talets satsning på AXE växeln, som gjorde Ericsson till ett världsledande företag, satsa på en bred elektrifiering av vårt vägnät för framtidens självkörande fossilfria fordon, att satsa på framtidens lösningar istället för monumentala miljardsatsningar i 1800-talsteknik. Sverige behöver omstartas. Men framförallt behöver vi en politik i rätt riktning.