Flexibla hem och välfärdsteknik kan rädda liv i omsorgen

 

SOMMARKRÖNIKA | Genom att ställa om och anpassa omsorg i hemmet utifrån förändrade behov, finns stora möjligheter att skapa en bättre omvårdnad, bättre arbetsvillkor för personal, samtidigt som man håller nere smittspridning och överdödlighet. Det skriver Fredrik Olsson, grön debattör och konsult inom fastighets- och organisationsutveckling.

Den här Coronavåren har vi alla fått lära oss om smittspridning och begrepp som överdödlighet har lagts till vår vokabulär. Just överdödlighet är en så brutal påminnelse om att det finns saker vi måste våga se och saker vi måste göra bättre. Ur ett bostadsperspektiv har också begreppet överdödlighet påmint om att det finns saker i människors hem som utsätter dem för fara och utan att gå in i omsorgens villkor eller Coronahanteringen väcks en fråga om bostäderna i sig. Hur kan våra hem, oavsett om ditt hem är ett omsorgsboende eller en bostad med stöd av hemtjänst göras bättre för omsorg?

Ett vanligt år dör många sköra äldre av bland annat vinterkräksjukan och av den vanliga års-influensan och i år har vi alla blivit smärtsamt uppmärksammade på det som kallas överdödlighet för den gruppen men också på smittorisker med hemtjänst. Vi har alla fått förstå att många kontakter inom omsorgen är ett problem inte bara för trivsel men att det också utgör en ökad smittorisk. Måste du till exempel få hjälp av två personer varje dag i och ur sängen eller upp och ned från toaletten så är smittorisken högre än om du kan göra mer själv eller om du kan bli hjälpt av en istället för två personer.

Om vi utifrån skiftande behov anpassar våra hem med rätt välfärdsteknik kanske vi kan skapa bättre och mer riskfria miljöer för omsorg?

En populär tanke om bostaden är att den ska vara levande och formas efter livets olika skeenden. Utöver småbarnsanpassning så är ett boende som ska fungera för omsorg kanske den största transformation våra hem genomgår under en livstid och under ett omsorgsstadie kan våra behov ändras snabbt och många gånger. Om vi utifrån skiftande behov anpassar våra hem med rätt välfärdsteknik kanske vi kan skapa bättre och mer riskfria miljöer för omsorg? När vi blir beroende av omsorg blir de mest intima momenten i vår vardag också ett arbetsmoment för någon annan. Samma situationer som för omsorgspersonal innebär tunga lyft är dina mest utsatta situationer. Men med rätt hjälpmedel kan de tunga lyftmomenten för vissa behov undvikas och för andra bli mindre krävande. Att ta dig i och ur din säng, upp och ned från toaletten eller hygienrutiner. Kan hemmen vara ett bättre och mer anpassningsbart stöd i de här situationerna kan vi förhoppningsvis klara oss längre och mer själva. Eller när vi behöver hjälp kanske vi klarar oss med att en person hjälper oss istället för flera?

Utifrån egen bakgrund som en av syndarna som tidigare politiskt ansvarat för omsorgslokaler och efter många spännande diskussioner under våren med sanna experter inom omsorgen, så finns ett par saker som jag tror vi måste bli bättre på. Vi måste våga se människan som omsorgstagare, människan som omsorgspersonal, hem för omsorg, teknik och budget, mer som en samspelande helhet i förändring. Omsorgsbehoven och arbetsvillkor ändras snabbt och hela tiden, då bör lokaler och hjälpmedel kunna göra detsamma. När snabba förändringar i omsorgs- och personalbehov ger svårhanterliga budgetar så kan det vara långsiktigt rätt, att också ekonomiskt att ha mer resurser för flexibilitet i hemmen. I listform är det här åtgärder jag tror på:

  • Låt professionen med arbetsterapeuter och dylika i spetsen få utrymme och mandat att föreskriva vad de anser att individerna behöver i form av hjälpmedel. De bör få se till behov och möjligheter allena och kostnader bör avhandlas någon annanstans ur ett helhetsperspektiv.
  • Skapa och freda budgetutrymmen för att låta hemmen kring omsorgen vara i förändring. När en lägenhet plötsligt blir en plats för hemtjänst, vad får den förändringen kosta? När personalen ser förändrade behov finns budgetutrymmet där då? Pågående anpassning torde vara en bra investering.
  • En mer holistisk syn på kostnader där budgeten kring investeringar i lokaler och hjälpmedel sätts i relation till vad det kostar med extrapersonal, sjukskrivningar och äldre som måste flytta till omsorgsboenden. Inom omsorgen är den stora kostnaden liksom den viktigaste investeringen alltid personalen. Kan de avlastas och hållas friska genom investeringar i lokaler och hjälpmedel kommer det också spara mycket pengar.
  • Att inte låta upphandlingar eller gamla strukturer bli hinder för en bättre och mer individanpassad omsorg. Alla hjälpmedel som finns till hands bör kunna föreskrivas om de passar individens behov och totalkostnaden är försvarbar.

Kan hem för omsorg ställas om och anpassas utifrån förändrade behov finns stora möjligheter att skapa en bättre omsorg, bättre arbetsvillkor för omsorgspersonalen samtidigt som man kan hålla nere smittspridning och överdödlighet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.