Ständigt dessa byggregler, bostadspolitikens svarta hål

DEBATT | I åratal har politiker och bransch talat om förenklingar av byggregler. Nu finns chansen. Se till att ta den, skriver Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling på Västsvenska Handelskammaren.

Den pågående översynen av byggreglerna sker märkligt nog i två parallella spår. Strax före jul förra året levererades utredningen Modernare byggregler (SOU 2019:68) till regeringen. Två års arbete, drygt 600 sidor text där en avgörande del handlar om Boverkets byggregler (BBR). Men redan i juni 2019 fick Boverket i uppdrag av regeringen att se över BBR och komma med ett förslag på förändringar.

Boverkets remissvar på Modernare byggregler är, milt uttryckt, negativt. Detta trots att myndigheten suttit med i en expertgrupp. Det enda Boverket möjligen kan tänka sig är att utvidga regelverket när det gäller kontrollplan och arbetsplatsbesök, alltså fler regler. När Boverket jobbar med sin översyn, optimistiskt kallad Möjligheternas byggregler, är det som att den andra utredningen aldrig funnits. Nu är det inte första gången som Boverket utreder sina byggregler: 24 utvärderingar av BBR har gjorts under 22 år, mellan 1994 och 2016. Och reglerna har bara blivit fler.

De flesta som arbetar med bygg- och bostadsfrågor är överens om problembilden: byggreglerna är för många, för luddiga och tolkas därför olika.

De flesta är också överens om målbilden: ett klart och tydligt regelverk som ger möjligheter till innovation och som leder till goda livsmiljöer och bra och kostnadseffektiva bostäder.

Men när det gäller hur detta ska bli verklighet upphör samstämmigheten.

Men när det gäller hur detta ska bli verklighet upphör samstämmigheten. Aktörerna är många, Boverkets byggregler ännu fler och sen har vi PBL. EKS, PBF och standarder av olika slag.

Näringslivet vill ha överblickbara processer, tidsramar som hålls, likabehandling och mindre detaljstyrning. Det nuvarande regelverket försvårar allt detta. Våra medlemsföretag beskriver hur olika kommuner, och till och med olika handläggare i samma kommun, tolkar BBR på olika sätt. Byggen försenas och fördyras på grund av oklarheter i tolkningarna, och många ombyggnationer utförs aldrig eftersom följdkraven gör investeringen orimligt dyr.

Allt detta gör att det är positivt att Kommittén för Modernare byggregler har ansträngt sig för att förstå hur både bransch och myndigheter tänker och agerar utifrån det regelverk som finns. Utredningen vågade också föreslå ganska radikala reformer.

Det finns stora fördelar, både för samhället och för näringslivet, med att förändra BBR och delar av PBL. Tyvärr kan vi ju inte skryta med att alla våra regler ger bättre bostäder och stadsmiljöer, större innovation eller högre arkitektonisk verkshöjd. Snarare tycks det vara tvärtom.

Det är inte rimligt att Sverige har dubbelt så många regler som våra grannländer.

Det är inte rimligt att Sverige har dubbelt så många regler som våra grannländer eller att vi inte använder det befintliga fastighetsbeståndet optimalt. Blir det enklare att bygga om kan vi få mer levande stadsmiljöer samtidigt som påverkan på miljö och klimat blir mindre.

BBR innehåller 432 föreskrifter och 427 allmänna råd, dessutom hänvisas till 174 standarder av olika slag. Otydligheten i vad som tolkas som krav ger en ängslighet i bedömningen och öppnar för överklaganden. Det ger långa processer som kostar både tid och pengar, vilket till slut hamnar på avin hos den som ska hyra eller köpa bostad eller lokal.

Nu finns dock möjligheten för politikerna att göra skillnad. Våga ta Modernare byggregler på allvar och driv på Boverket så att intentionerna om färre, men tydligare regler genomförs. Nu är det hög tid att täppa till detta bostadspolitikens svarta hål.