Fördelar med pest

 

KRÖNIKA | Innan pesten, hade människor i princip bott på varandra, särskilt i städerna var det väldigt trångbott, skriver Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör på Sydöstran i Blekinge, och drar slutsatser om framtiden genom att blicka tillbaka på hur pandemier historiskt sett påverkat våra liv.

Allting har två sidor. Även en pandemi kan leda fram till något som är bättre än förr. Även om coronan inte har samma dignitet som de stora pesterna – framförallt digerdöden – kan vi använda historien för att spekulera lite i vad som kommer framöver.

Till att börja med ledde de extrema dödssiffrorna som pesten orsakade till en omvärdering av människors värde och syftet med livet. Innan digerdöden, dominerades vår del av världen av en mörk katolsk livsfilosofi. Det där med paradiset och arvsynden började ifrågasättas när även de rättrogna dog. Detta ledde till större uppskattning av konst, vetenskap och en allmän törst efter ny kunskap. Människors egna tankar hamnade i fokus, inte religionen.

En annan effekt var att digerdöden gjorde det möjligt för bönder att bryta sig fria från de starka banden till feodalherrar och makthavare. Det blev plats i städerna och lediga bördiga marker att flytta till. Resultatet blev att de enskilda näringsidkarna – vare sig de var hantverkare eller bönder – fick mer egenmakt.

De som lyckades formade en ny rik medelklass.

Några menar till och med att resultatet av katastrofen var att vi fick stabilare äganderätter och därmed lades grunden för industrialism och kapitalism. De som lyckades formade en ny rik medelklass. Detta leder också till att städer blir viktigare än tidigare.

Historiker menar även att digerdöden slog ut en stor del av de läskunniga munkarna. En av deras bärande uppgifter hade varit att kopiera manuskript för hand. Ur detta kom att sådana som Gutenberg uppfann nya metoder som tryckpressen. Och därmed också grunden för en stark kunskapsutveckling med universitet som grund för en fortsatt samhällsutveckling.

Innan pesten hade människor i princip bott på varandra, särskilt i städerna var det väldigt trångbott. Många hus bestod i princip av ett stort rum där alla sov, åt och umgicks. Detta ledde till att sjukdomar kunde sprida sig snabbare. Naturligtvis var inte detta mycket till hinder för olika skadedjur som spred sjukdomar. Efter pesten börjar det byggas med inre väggar. På så vis separerades djur, tjänstefolk och smutsig utomhusmiljö. Bruket av halmtäckta golv övergavs och istället började folk använda mattor.

Det hävdas också att bristen på arbetskraft gjorde att arkitekturen blev enklare. Detta gjorde det med tiden lättare att bygga funktionellt och praktiskt. Finns det något av detta som vi kommer att se konturerna av post-corona?

Den som kallar till möte i Göteborg kommer att få frågan ”varför inte på nätet?”

Möjligtvis kommer vårdpersonalen att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Liksom det blir mer ordning på hur exempelvis åldringsvården organiseras. Och det där med att ”i Sverige ska vi ta varandra i hand när vi hälsar” försvinner från repertoaren. Liksom vanan att tvätta händerna kommer att dröja sig kvar och minska influensaspridning och liknande framöver.

Om digerdöden indirekt gav skjuts till tryckerikonsten kommer coronan att äntligen etablera den digitala plattformen för möten och överläggningar. Den som kallar till möte i Göteborg kommer att få frågan ”varför inte på nätet?” istället för hur det var förr, att den som vill ha digitalt möte är den som får hitta en ursäkt.

Men fastigheterna då?

Det mest uppenbara är förstås att de stora kontorslandskapen kommer att få stryka på foten. Företag kanske upptäcker att det är bättre att ersätta sina anställda för att ha ett extra kontorsrum i sin bostad istället för att hyra dyrt åt alla någonstans i storstadscentrum.

Och vad tror ni om transportsystemet? Är det vi nu upplever inte ett argument, trots allt, för att bilen har vissa fördelar. Där sprids inte smitta lika lätt. Framförallt är det en transport som vi kan lita på till skillnad från kollektivtrafiken?

1 kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mataffärer på nätet med hemleverans, oftare digitala arbetsuppgifter/möten hemifrån och självstyrande taxi borde minska arbetsresor, behov av såväl dagens kollektivtrafik som transportinfrastruktursatsningar och i grunden förändra stadslogiken (tänk upplevelse mer än affärer, fabriker och kontor – bannlys dagens fula hus och miljöer) med färre kontor, färre flerfamiljshus i betong och fler villor i trä (60-70% påstås vilka bo så)! Problemet är att inget av detta syns i stadsplaneringen, där är det motortrafikleder, punkthus och kontor som är framtiden, där härskar 1900-talet ohotat. Undrar när samhällsplanerare ska upptäcka att 1950-talet är över, att stadslogiken förändrats, att alla städer 1-2 meter över havet kan komma att se ut som Venedig, oavsett vallar (senast vi hade 418ppm co2 i atmosfären var havsytan 15-20 meter högre)?

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.