DEBATT | Flertalet undersökningar visar att svenskar vill äga sitt boende och majoriteten vill helst bo i någon form av småhhus. Trots detta prioriteras byggandet av flerbostadshus och småhusbyggandet släpar efter, skriver Larry Söder, riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson (KD).
De flesta svenskar vill äga sin bostad. 60–70 procent vill bo i någon form av småhus. Trots det släpar småhusbyggandet efter. Den uppgång vi sett i bostadsbyggandet sedan 2012 gäller i allt väsentligt bara flerbostadsbyggandet. När nu bostadsbyggandet faller minskar även småhusbyggandet. Andelen småhus av det totala antalet bostäder som byggs är också lägre än de flesta andra länder i Europa.
Varför bygger vi i Sverige inte som folk vill bo? Varför prioriteras flerbostadsbyggandet före småhusbyggandet? Vad är det för faktorer som ligger bakom detta?
Kristdemokraterna har tagit fram en rapport om ökat eget ägande och småhusbyggandet i Sverige. I rapporten identifierar vi och bemöter de argument som vanligen används emot ett ökat småhusbyggande. Flera av dem härstammar från idealet om den tätbebyggda staden som påstås främja tillväxt, vara mer klimatmässigt hållbar samt att det skulle råda markbrist i Sverige. Det råder ingen markbrist i Sverige. Ytterst lite av Sveriges yta används för bostäder.
Det råder ingen markbrist i Sverige.
Forskningen visar att ekonomisk utveckling har ett samband med täthet, men det handlar om hur arbetsplatserna är lokaliserade, inte var arbetskraften bor. Detta borde vara självklart. Flerbostadshus i stadsmiljö byggs oftast av betong och har en högre klimatpåverkan än småhus byggda av trä. Globalt sett orsakar betong mer koldioxidutsläpp än det internationella flyget.
En annan fråga är om resmönstren för de olika bostadstyperna skulle skilja sig så mycket att det medför väsentliga klimateffekter som det måste tas hänsyn till. Fördomen är att småhusområden skulle generera mer biltrafik. Enligt en studie från i fjol gjord av KTH blir utsläppen från transporter för invånare i småhusområde respektive flerbostadshus, ungefär lika stora, enligt Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Och i takt med att vi elektrifierar fordonsflottan kommer skillnaden i klimatpåverkan mellan småhus- och flerbostadshusområden minska och småhusen kommer att framstå som ett alltmer klimatvänligt alternativ.
Mindre än en procent av Sveriges yta är bebyggd med bostäder.
Att Sverige bygger en mindre andel småhus än Danmark och Nederländerna visar att marken knappast kan anses vara en bristvara. Mindre än en procent av Sveriges yta är bebyggd med bostäder och i Stockholm mindre än 15 procent. Markbehovet för att inrymma en miljon människor i nya trädgårdsstäder är cirka 20 000 hektar, vilket är mindre mark än vad som tas i anspråk av golfbanor i Sverige. Därtill kan nämnas att 9 av 10 hektar åkermark som sedan 1960 tagits ur bruk i Sverige har omvandlats till annan användning än tätortsbebyggelse.
Vi har ingen markbrist i Sverige, det är planeringen som brister.
Kommunerna sitter på planansvaret och kan således styra både omfattningen av bostadsbyggandet och vilken form av bostadsbyggande som ska ske. Många kommuner har planbristkapacitet eftersom ekonomin ofta är ansträngd och det är svårt att rekrytera kompetent personal som arbetar med planfrågor.
Vid en bostadsbrist, vilket vi har i Sverige, prioriterar kommunerna ofta i sitt planarbete flerbostadsprojekt framför småhusbebyggelse därför att det ger fler bostäder per detaljplan. Det är ekonomiskt mer fördelaktigt för en kommun att planera och sälja egen mark till flerbostadsprojekt eftersom priset ofta sätts per kvm bostadsarea. Det blir framför allt så om kommunen har höga kostnader för att exploatera marken. Dessutom är det så att detaljplanearbetet oftast utgår från en exploatör som vill bygga då kommunerna ogärna startar en planprocess utan en tänkt mottagare som man kan samspela med. Småhusbranschen är till sin struktur fragmentiserad och spridd på många aktörer vilket gör att man ofta saknar både ekonomiska och personella möjligheter att driva detaljplaneprocesser för att om flera år kunna sälja ett färdigt hus till en kund.
Det som har beskrivits ovan är idéer och konkreta problem som hindrar småhusbyggandet.
En fördel med småhusbebyggelse jämfört med att föra upp flerbostadshus är att markutbud inte behöver vara ett problem och kan dessutom expanderas vid behov. I centrala lägen är utbudet begränsat vilket är den stora faktorn till att priserna är höga.
De stigande bostadspriserna har föranlett Finansinspektionen att införa en rad kreditrestriktioner. Dessa har haft stora konsekvenser på hushållen, i synnerhet de med lite kapital som fått allt svårare att låna för att köpa sig ett hus eller en bostadsrätt.
Kristdemokraterna har redan tagit en rad initiativ i riksdagen för ett ökat eget ägande som dessutom ger lägre boendekostnader över tid. Nu lägger vi grunden för ett ökat småhusbyggande i Sverige.