Samhällsplanering och bostadsbyggande i Coronakrisens spår

 

DEBATT | Redan innan Coronautbrottet var utflyttningen från bland annat Stockholms län till andra län större än inflyttningen till länet. Jag tror att nettoutflyttning kan öka än mer efter Coronaepidemin, skriver Karin Witalis, Witalis Real Estate Consulting AB.

Jag har under flera år skrivit och talat om att vi bygger alldeles för enahanda i Sverige. Byggandet utgår ofta ifrån ett urbant ideal som säger att vi ska bygga yteffektivt, högt och tätt, på gång- eller cykelavstånd till kollektivtrafiknoder. Detta presenteras ofta som det mest hållbara sättet att bygga samhällen på.

Det är hög tid att ifrågasätta detta samhällsbyggnadsideal, särskilt när det anammas av rena landsbygdskommuner som har helt andra kvalitéer och förutsättningar än staden, och särskilt som många undersökningar visar att väldigt många i Sverige vill bo i eget, helst ägt, småhus med trädgård.

Nu tvingar Coronakrisen oss att i stor skala testa att jobba hemifrån. Många personer jag har varit i kontakt med berättar att distansarbetet har fungerat bättre än befarat.

Det nya läget vi befinner oss i blir det nya normala.

Tankesmedjan Futurion skriver i en krönika att företagen inte kommer återgå till ett “normalläge” efter att Coronakrisen lagt sig. Det nya läget vi befinner oss i blir det nya normala. Om detta stämmer och Coronaperioden blir början på något nytt, hur kan vi tänka oss att det påverkar arbetsliv, bostadsbyggande och samhällsplanering framöver?

Jag ser framför mig en ökad legitimitet och acceptans att arbeta på distans, då när alla vet att det fungerar. Med det som stöd kan ännu fler människor bli platsobundna och få möjlighet att bo och verka där de trivs och arbetar bäst, utan att behöva byta yrke.

Hur påverkar detta kommunernas bostadsplanering? Skillnaden blir kanske inte så omvälvande i stor- och regionstäderna där jag tror att det även fortsättningsvis kommer att finnas en efterfrågan på ”högt, tätt och yteffektivt boende nära allmänna kommunikationer”.

Jag tror att nettoutflyttning kan öka än mer efter Coronaepidemin.

Skillnaden tror jag blir större på landsbygderna. Redan innan Coronautbrottet var utflyttningen från bland annat Stockholms län till andra län större än inflyttningen till länet. Jag tror att nettoutflyttning kan öka än mer efter Coronaepidemin. Framförallt tror jag att den stadsnära landsbygden kommer att gynnas av ökade möjligheter till distansarbete. Med Coronatiden i färskt minne tror jag att ännu fler kommer att önska sig en rymlig bostad med hemmakontor, skafferi, förvaring, egen trädgård och närhet till naturen.

På flera håll i landet läggs små byskolor ned. Min förhoppning är att en ökad utflyttning till landsbygden i kombination med ökade möjligheter till distansundervisning ska bromsa upp denna trend.

Jag tror att den landsbygdskommun som kan erbjuda en attraktiv småhusbebyggelse, utbyggt bredband, ”det lilla livet” med byskolor och förskolor nära hemmet, och smarta, moderna lösningar för samhällsservice och kommunikation kommer att ha framtiden för sig.

De landsbygdskommuner som däremot byggt fast sig i storskaliga, centraliserade, ”urbana” lösningar tror jag kommer att ses som mindre attraktiva av de människor som väljer att flytta från staden till landsbygden.

1 kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Den efterlängtade utvecklingen med bosättning i mindre orter hämmas starkt av bristen på bredband i landet. 22 miljarder kr skulle det kosta att bygga ut bredband över hela landet. 700 miljoner har anslagits under en 3-årsperiod. Med den takten kommer målet med utbyggt bredband att uppnås först ca år 2110!

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.