KRÖNIKA | Sex av tio känner sig ensamma, tre av tio upplever att ensamheten är ett problem och en av tio menar att de inte har en enda nära vän. Genom att planera bostadsbyggandet bättre, kan vi bidra till att minska både bostadsbristen och ensamheten, skriver Alexandra Hagen, arkitekt, partner och vd på White arkitekter.
Bristen på bostäder i våra tillväxtregioner är allvarlig. Men trots att städerna är fulla av människor är den upplevda ensamheten större i staden än på landsbygden. En studie från WSP visar att sex av tio känner sig ensamma, tre av tio upplever att ensamheten är ett problem och en av tio menar att de inte har en enda nära vän. Av Sveriges 4,7 miljoner hushåll är 38 procent ensamhushåll. Vad skulle ske om vi blev bättre på att dela bostad med andra? Skulle det kunna minska både bostadsbrist och ensamhet?
När min farmor blev ensam i sin lägenhet i centrala Göteborg i början på 80-talet, flyttade studenterna in. En i taget, år efter år. Vid hennes köksbord fick jag uppleva många spännande diskussioner med unga människor från andra städer, ibland från andra länder. Studenterna bidrog med nya perspektiv. De var en exotisk doft som letade sig in i vardagen. Arrangemanget var en solklar win-win. Farmor kunde bo kvar i det hem hon älskade. Studenterna fick en bostad på krypavstånd från både nattklubbar och universitet.
De var en exotisk doft som letade sig in i vardagen.
Idag decennier senare har unga vuxna fortsatt svårt att få bostad. Bara i Stockholm är den uteblivna tillväxten 36 miljarder årligen på grund av att ny kompetens inte kan flytta till staden. Enligt stadskontorets utredning från 2017 har nio av tio som hyrt ut sin bostad positiva erfarenheter av detta. Men utredningen redovisar också på de hinder som finns, tre av fyra som har ett extra sovrum inte kan tänka sig att hyra ut det. Vad kan vi göra för att förändra detta?
I många av Europas storstäder delar unga vuxna sin första bostad med andra. Det medför både lägre boendekostnader och ett större socialt kontaktnät. Unga i Sverige anses ofta vara för kräsna för att dela bostad. Men det stämmer inte. Uppåt 50 procent av svenskarna mellan 20–35 år kan tänka sig att bo i en delad bostad. 80 procent av de unga är villiga att dela kök och vardagsrum med andra.
Att tro att vi kan lösa situationen genom att ensidigt bygga en- och tvårumslägenheter är knappast en väg framåt i en nation där ensamhet är en folksjukdom. Vi behöver en mångfald av bostäder till olika priser så att alla kan leva i olika delar av staden oavsett inkomstnivå. Vi måste bygga nytt, men vi måste också hitta sätt att nyttja bostäderna i det befintliga beståndet effektivare.
Vi behöver en mångfald av bostäder till olika priser så att alla kan leva i olika delar av staden oavsett inkomstnivå.
Vid markanvisningar borde städerna underlätta för dem som erbjuder boendeformer som i högre utsträckning delar gemensamma boendeytor. Resultatet kan bidra till nya sociala nätverk och lägre bostadskostnader. Vi har länge byggt dessa typer av bostäder för studenter, men det är klart att det fungerar även för andra. We live erbjuder tillsammans med den fysiska bostaden och gemensamma ytor en digital plattform för att skapa kontakt mellan de boende i deras bestånd. Access till ett socialt nätverk blir en del av värdet för hyresgästen och en del av affären för fastighetsägaren.
I villaområden nära stadskärnorna kan vi också förtäta med Attefallshus. Vi kan dela av stora bostäder så att de får en uthyrningsbar del. Det kan ge oss ett mer blandat bestånd av stora och små enheter, av ägande och hyresrätter. Och på köpet mindre boendesegregation.
I villaområden nära stadskärnorna kan vi också förtäta med Attefallshus.
Nya villor borde planeras så att en del är enkel att avskilja som uthyrbar enhet. Behoven i ett hushåll förändras ofta över tid. Att kunna hyra ut en del av bostaden kan underlätta investering i en egen bostad och samtidigt ge utrymme för ett växande hushåll på sikt. Det kan också ge möjlighet för ett krympande hushåll att behålla bostaden en längre period. Större lägenheter från tre r o k och uppåt i både bostadsrätter och hyresrätter kan formges så att minst ett rum enkelt kan hyras ut.
I en uppmärksammad dokumentär presenterade regissören Erik Gandini för några år sedan tesen att svenskarna var världens ensammaste folk. Han hade en klar poäng, men det måste inte vara så. Vi kan överbrygga denna ensamhet och skapa fler bostäder om vi förändrar både förutsättningarna och kulturen kring att dela bostäder.