LEDARE | Statsminister Löfven och finansminister Andersson, måste tillsammans med berörda myndigheter göra analysen av sambandet mellan bostadsbyggandet och de finansiella ramvillkoren – annars spelar det ingen roll om de är bekyrmade över det fallande bostadsbyggandet. Det menar Lennart Weiss i veckans ledare.
När statsminister Stefan Löfven den 19 februari summerade bygg- och bostadssamtalet med branschen uttryckte han en önskan om ”en ny kraftsamling för ökat bostadsbyggande de närmaste tio åren”. Detta skulle åstadkommas bland annat genom ett ”handslag om byggmålen mellan branschen och politiken”. Det är en god ambition men om det ska bli något med den föresatsen är det hög tid att vidga intressentkretsen.
Först måste Magdalena Andersson in på banan. Men framförallt måste regeringen tillsammans med sina myndigheter äntligen göra en seriös och samlad analys av sambandet mellan bostadsbyggande och finansiella ramvillkor. För samtidigt som regeringen är bekymrad över att bostadsbyggandet fallit kraftigt förbereder Finansdepartementet tillsammans med Finansinspektionen och Riksbanken nya åtgärder som kommer att slå hårt mot hela bostadssektorn, mot hyresbostäder likväl som mot bostadsrätter och villor.
Det första smockan kommer redan detta år. I en skrivelse från Finansinspektionen den 28 januari i år med titeln Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter föreslås införande av höjda så kallade riskvikter*. Dessa regler ska införas redan från september i år och hårdast drabbas kontor, handel och logistik men även för bostäder höjs riskvikterna från 14 till 25 procent. Enligt Finansinspektionen kommer detta att fördyra finansieringen med cirka 30 punkter. Bankerna tror att det snarare handlar om 50–80 punkter vilket motsvarar en ökning av finansieringskostnaden med drygt 25 procent. Med fullt genomslag på hyrorna motsvarar detta cirka 300–400 kronor per månad.
2021 väntas den nya bankskatten införas. Den är ett resultat av försvarsuppgörelsen. Efter hård intern armbrytning inom regeringen lyckades Peter Hultqvist få till en rejäl (och välkommen) höjning av försvarsanslagen. Men få har talat om notan. Nu vet vi med stor sannolikhet svaret. Kostnaden kommer att läggas som en skatt på säkerställda obligationer, det vill säga bankernas upplåning för bland annat bostadsinvesteringar. Innan förslaget offentliggjorts är det svårt att i detalj veta hur det kommer att slå men det vi vet är att låntagarna årligen kommer att drabbas av ökade kostnader med cirka 5 mdr SEK.
Därefter väntar den riktiga stjärnsmällen. 2022 planerar EU-kommissionen tillsammans med dess samarbetsorgan Baselkommittén att införa nya regler för bankernas kapitalkrav. På DI debatt den 23 februari hänvisade bankföreningen till en analys gjord av Copenhagen Economics som visar att de nya kraven kan mötas genom att bankerna antingen minskar sin utlåning med upp till fjärdedel, cirka 2 300 mdr SEK eller genom höjda räntor med cirka 30 mdr SEK per år.
Det återstår givetvis att göra en mer grundlig analys av effekterna av dessa åtgärder men en sak kan vi vara helt säkra på. När finansieringen stryps eller fördyras slår det inte bara mot hushållens plånböcker. Det får också direkt påverkan på bostadsbyggandet. Så gärna ett handslag, herr Statsminister, men det som behövs allra först är en väl genomarbetad analys. Annars kommer det att bli färre, inte fler nya bostäder.
*Riskvikter innebär förenklat den mängd kapital som bankerna måsta hålla i förhållande till sin utlåning.