Miljonprogrammet mer än betongklumpar

DEBATT | En tydlig majoritet av Sveriges befolkning uppger att de helst vill bo i småhus, ändå handlar debatten om hyresrätter och förtätning. Vi bygger inte ikapp bostadsunderskottet genom att enbart producera flerbostadshus. Mark måste också avsättas för småhus. Det skriver Gustaf Edgren, projektledare och bostadspolitisk expert, och Gustaf Fritz näringspolitisk expert från TMF, Trähus och möbelföretagen.

”Den bästa bostadsmiljön i Sverige”. Så lät det 1973 när Olof Palme invigde miljonprogrammet Hallonbergen. Få politiska projekt är idag så kritiserade som miljonprogrammet och tankarna går direkt till gråa betongklumpar i förorter som Hallonbergen. Det är inte många idag som minns att byggnationen under den perioden var mycket mer mångfacetterad, många har glömt småhusens roll i att bygga bort bostadskrisen. Mellan 1965–1974 producerades i genomsnitt 35 000 småhus per år, motsvarande en tredjedel av nybebyggelsen. 1970 börjades det märkas en avmattning i efterfrågan på flerbostadshus och produktionen av småhus gick om flerbostadshusen 1974.

Vi befinner oss åter i en situation där ett bostadsunderskott behöver byggas bort. Enligt Boverket krävs 64 000 nya bostäder årligen för att komma ikapp behovet, ett underskott som byggdes upp under nästan tre decennier. Under denna period mäktade Sverige inte med att bygga bostäder i den takt som behövdes för att tillgodose befolkningsökningen.

År 2018 färdigställdes 55 000 bostäder varav endast 12 000 var småhus. Därtill visar nya prognoser från Boverket att nyproduktionen för 2019 landar på drygt 50 000. Samtidigt som produktionen av flerbostadshus ökat kraftigt från 2010 har byggandet av småhus legat kvar på samma nivåer som på nittiotalet. När bostadsmarknaden 2017 märkte av en avmattning i efterfrågan på flerbostadshus låg planeringen av småhus fortsatt kvar på samma nivåer som i mitten av 00-talet trots att denna bostadsform är den mest efterfrågade.

Vi bygger inte ikapp bostadsunderskottet genom att enbart producera flerbostadshus.

I höstas släppte också SBAB ett index över huruvida nyproduktionen befinner sig i underskott eller överskott. Deras slutsats är att marknaden i sin helhet är i balans. Det är dock en avsevärd skillnad mellan olika boendetyper, och på småhus råder det ingen balans vad gäller utbud på marknader där det finns behov.

Vi bygger inte ikapp bostadsunderskottet genom att enbart producera flerbostadshus. Mark måste avsättas för småhus. En tydlig majoritet, 75 procent av Sveriges befolkning uppger att de helst vill bo i småhus. Därtill är den största befolkningsgruppen i Sverige mellan 25–35 år, det åldersspann då flest bildar familj och därmed vill lämna den trånga lägenheten för en mer familjevänlig vardag nära grönskan i en villa eller radhus.

När politiken ska ta sig an utmaningen att bygga ikapp bostadsunderskottet bör de komma ihåg att en tredjedel av byggnationen under miljonprogramsåren var småhus. Det är bostäder som idag står kvar och som fortfarande har en stark efterfrågan.

Svenskarna vill bo i en trädgårdsstad, industrin är redo att möta behovet.

Trots bristen på bostäder, kombinerat med mångas dröm om ett eget småhus att bilda familj i, så handlar dagens debatt främst om fler hyresrätter och ökad förtätning. I debatten om småhus hörs främst att fel människor bor i husen. Det talas om att vi måste nyttja det befintliga beståndet bättre och att vi måste bidra till flyttkedjor så att den yngre generationen kan köpa den äldres småhus. Men sanningen är inte att den äldre generationen inte kan flytta från nuvarande bostad, de vill inte. 70 procent av de tillfrågade som befinner sig i åldern 65–79 anger att de helst vill bo i småhus, nära naturen.

Istället för att skuldbelägga den äldre generationen för att de bor kvar i småhus bör politikerna fokusera på att planlägga för fler. Att ta ny mark i anspråk för trädgårdsstadsbebyggelse är inget någon behöver vara rädd för att göra. Trädgårdsstaden med sin stora andel grönska in på husknuten erbjuder i princip samma funktion skogen har som koldioxidsänka. Då den största andelen av befolkningspyramiden befinner sig i åldern 25–35 riskerar underskottet av småhus snabbt att öka de närmsta åren. Svenskarna vill bo i en trädgårdsstad, industrin är redo att möta behovet. Är politikerna det?