DEBATT | Miljonprogrammets platta låga hus måste upprustas och räddas. Med delägarboende kan dessa skokartonger bli vackra hus som kombinerar dåtid med nutid, ägande med hyrande, trä med betong och bli de klimatsmarta hus som de boende förtjänar. Det skriver Fredrik Olsson, Grön debattör och fastighetsutvecklare och Mikael Jämtsved (MP), oppositionsråd i Järfälla.
40 % av miljonprogrammet är 2–3 våningshus som inte bär sina upprustningskostnader. Ska de husen upprustas för att överleva behöver de byggas färdigt med koldioxidbindande trävåningar, lite estetisk kärlek och en dos ägande.
Problemet med de här husen utöver att de ibland kan förväxlas med skokartonger är att de har för få lägenheter i för dålig kvalité för att ekonomiskt bära sina upprustningskostnader över tid. Ett problem som nu blir allt mer tydligt allteftersom de här husen blir i sämre och sämre skick. Så dåligt skick att de här och var anses rivningsmässiga. Som till exempel i Haninge i Stockholm där 700 lägenheter kan komma att rivas. Problemet med att få de här husen att gå ihop ekonomiskt lyftes också av Sveriges byggindustrier i en debattartikel tidigare i somras.
Men platta låga hus kan också ses som en möjlighet att nyttja befintliga resurser och ytor för att bygga nya klimatsmarta bostäder och göra de här husen till vackra hus med blandad arkitektur. De ligger där som betong-legoklossar och bara väntar på vackra trävåningar med gröna tak, solenergi och allt det där som man inte gjorde på första försöket. Med trävåningar stannar koldioxiden i väggarna och vi kan bygga färdigt miljonprogrammet i samklang med naturen och ha vacker arkitektur istället för ekologiskt och ekonomiskt kostsamma betongklossar.
De flesta påbyggnadsprojekten för de här husen stannar på idéstadiet.
Ett fantastiskt exempel på hur det borde vara är Vårgårdabostäders våningspåbyggnader som kombinerar solenergi med energilagring i vätgas. Kanske Sveriges just nu fräsigaste bygg- och energiprojekt som gör husen självförsörjande på energi. Anledningen att så inte sker hela tiden och överallt är att det är knepigt att få ihop byggkalkylerna för nya våningar på små hyreshus i dåligt skick. Det är för få lägenheter som ska dela på alla kostnader och riskerna och osäkerheterna har varit så stora att de flesta påbyggnadsprojekten för de här husen stannar på idéstadiet.
Lösningen vi ser för att bygga färdigt de här husen och skapa nya bostäder utan all den tid och resurser som krävs för nya hus från grunden är delägarboende. Med delägarbonde kan de nya våningarna på ett hyreshus vara ägda bostäder och det utan att man måste ändra några fastighetsbeteckningar, skapa bostadsrättsföreningar eller annat. De som äger gör det via avtal med fastighetsägaren och alla boende betalar fastighetsägaren för sin förvaltning.
Med delägarboende kan skokartongerna bli vackra hus som kombinerar dåtid med nutid, ägande med hyrande, trä med betong och skapar de blandade och klimatsmarta hus som de boende förtjänar. Om alla de här husen skulle följa Vårgårdas exempel med vätgaslagring och finansieras via delägarboende skulle de lägsta husen i miljonprogrammet gå från utrotningshotade till del av den energibesparing som Sverige behöver för att klara sig på ren energi.