KRÖNIKA | Världen står inför en klimatkris, samtidigt som det i Sverige råder stor bostadsbrist. Genom att bygga fler bostäder i trä och använda en industriell byggprocess kan vi bidra till att lösa båda problemen, skriver Ulrika Liiv, hållbarhetschef på bostadsutvecklaren OBOS.
Vi har just lämnat bakom oss ett årtionde där klimatkrisen fått allt större politisk betydelse för varje år som gått.
Klarast i klimatarbetet lyser Greta Thunbergs mobilisering av miljontals unga som sätter press på världens folkvalda. Greta väcker känslor som behövs i klimatdebatten och vi vuxna behöver lyssna på den djupa oro som stora delar av hennes generation känner inför framtiden, i stället för att kritisera. Klimatkrisen behöver bli den högst prioriterade frågan på den globala politiska agendan.
På ett nationellt plan presenterade regeringen den 17 december äntligen Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan. Den övergripande ansatsen är att integrera klimatet i allt övrigt politiskt arbete.
Handlingsplanen innehåller 132 åtgärder, reformer och satsningar inom ett antal politikområden. Stort fokus ligger på transport- och industrisektorn. Förståeligt, eftersom de är svårknäckta nötter med stort nyhetsvärde. Men utan ett genuint systemperspektiv, med fokus på synergieffekter mellan alla samhällssektorer, kommer vi aldrig att nå klimatmålet. Därför måste byggsektorn ägnas mer uppmärksamhet.
Bygg- och anläggningssektorn står för hela 20 procent av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp.
Endast tre punkter i handlingsplanen rör hållbart byggande. Den mest konkreta punkten gäller införandet av klimatdeklarationer för klimatsmart byggande ur ett livscykelperspektiv, med start 2022. Punkterna är bra, men med tanke på att bygg- och anläggningssektorn står för hela 20 procent av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp är det tyvärr inte tillräckligt. Särskilt inte som många kommuner samtidigt behöver bygga fler bostäder – snabbt och gärna billigt.
I handlingsplanen återkommer samma formulering som vi sett i regeringsförklaringen – ”byggande i trä ska öka”. Men det finns inget konkret förslag för hur detta ska gå till, eller varför det är viktigt. Dessutom lyckas regeringen inte koppla ihop ett ökat bostadsbyggande i trä med den stora potential som finns i storskalig koldioxidlagring.
Genom att bygga i trä lagras en stor mängd kol som annars skulle återföras till atmosfären om träet förbrändes. Eftersom ett bostadshus byggs med minst ett 50-årsperspektiv, och ofta står kvar längre än så, innebär det en långvarig och effektiv koldioxidförvaring. Ju större andel av byggnaderna och bostadsbyggandet som görs med trä som råvara, desto mer storskalig blir koldioxidförvaringen.
Det är ett perspektiv som saknas i regeringens handlingsplan, där koldioxidlagring enbart nämns som kompletterande åtgärder genom geologisk lagring av koldioxid, så kallad carbon capture and storage (CCS).
Bostäder i trä ger även klimatnytta i byggskedet, som står för mer än hälften av en traditionell byggnads koldioxidutsläpp, beräknat på en 50-årsperiod.
Fabriksproduktion möjliggör också lägre byggkostnader.
Vid en industriell byggprocess optimeras materialåtgången och energianvändningen på ett sätt som är svårare vid byggnation på plats. Fabriksproduktion möjliggör också lägre byggkostnader, vilket gör att boendepriserna kan hållas nere och byggtakten kan upprätthållas för att möta bostadskrisen.
Innovationer och utveckling av olika typer av byggmaterial och processer är viktigt, men för att vi ska kunna nå målet om ett klimatneutralt Sverige år 2045 måste vi fokusera på de lösningar som finns här och nu. Trä är en sådan, och därför har vi på OBOS nyss lanserat konceptet Start Living. I det kan hela stadsdelar, flerbostadshus såväl som villor, byggas industriellt i trä utan att kompromissa med vare sig trivsel, kostnadseffektivitet eller minskad klimatpåverkan.
Genom att bygga mer i trä kan byggbranschen med andra ord bidra kraftfullt både till Sveriges klimatmål och kommunernas bostadsbehov. Snarare än att fungera som en kompletterande åtgärd, som i den klimatpolitiska handlingsplanen, kan fabriksbyggda träbostäder vara en starkt bidragande del i om vi når klimatmålet eller ej.
Stora delar av objektskostnader ligger under jord. Markförhållanden som skiljer som berg, lera m.m undergräver industriellt byggande ur ett ekonomiskt perspektiv. Varför inte platsbyggnad i trä med egen kompetensutveckling av byggnadsarbetare?