LEDARE | I veckan släpptes Veidekkes marknadsrapport ”Historiskt ras – mitt i brinnande högkonjunktur”. Resultaten visar att bostadsbyggandet sjunker och det ser ut att fortsätta under nästa år. Sett över hela landet har bostadsbyggandet sjunkit med 27 procent sedan toppen 2017.
Samtidigt konstaterar vi, precis som Sveriges Byggindustrier, att detta bidragit till att sänka BNP-tillväxten med cirka en procent, varav hälften beror på minskad byggaktivitet och hälften på ökat sparande och minskad konsumtion.
I den senaste Stockholmsbarometern konstaterade Stockholms Handelskammare att Sveriges huvudstad utan tvekan är landets tillväxtmotor. De senaste tio åren har Stockholm svarat för 40 procent av Sveriges tillväxt och hälften av alla nya jobb. Här har bostadsbyggandet sjunkit med 52 procent sedan toppen 2017. Det som händer i Stockholm är alltså viktigt för hela landet.
En stark huvudstad ställer höga krav på fungerande samhällsservice och även om behoven ser olika ut, så handlar det om allt från en fungerande kollektivtrafik till bra skolor och tillgänglig sjukvård. Det som är gemensamt och som vi alla behöver – det är någonstans att bo.
Den nya marknadsrapporten från Veidekke, visar med all tydlighet att detta börjar bli en omöjlig ekvation för unga hushåll i Stockholm och att det nu råder ett negativt inrikes flyttnetto i regionen.
Det är främst yngre hushåll som flyttar. 70 procent av dem som flyttar från Stockholm är 20–34 år gamla. Om man lägger till gruppen 35–39 år så utgör de sammanlagt 84 procent av totalen. De allra flesta flyttar till billigare boenden i närliggande orter och städer, jobbar kvar i Stockholm och betalar ett högt pris genom längre pendling.
Vän av ordning, frågar sig givetvis vad detta beror på. Resultaten av våra analyser pekar endast i en riktning och den stavas kreditrestriktioner.
Bolånetak, två införda amorteringskrav och KALP-kalkyler på 6–8 procent har tillsammans med Storstockholms bostadspriser inte bara trängt undan unga från bostadsmarknaden, utan även ut från regionen. Två normala inkomster räcker helt enkelt inte längre och de flesta saknar 15–20 år i bostadskö.
Kreditrestriktionerna handlar således om så mycket mer än hushållens skulder. De är bara toppen av ett isberg som påverkar allt från människors livspussel till ekonomisk tillväxt. Tar vi inte detta på allvar, så riskerar den nedåtgående spiralen att förstärkas.
Lästips:
- Infill-projektens betydelse för lyckad integration, veckans krönika av Matilda Bäcklund, arkitekt MSA.
- Har allmännyttan spelat ut sin roll? veckans avsnitt av Bopolpodden med bostadsforskaren Martin Grander och Jörgen Mark-Nielsen från Sveriges Allmännytta.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du varje fredag en sammanställning av veckans som gått och du behöver aldrig oroa dig för att missa någonting aktuellt i bostadsdebatten!