DEBATT | Har man som hyresgäst större rätt att bestämma hur de kommunala bolagen bedriver sin verksamhet eller hur kommunen hanterar vinsten i sina bolag? Nej, menar Rikard Norman, ansvarig för näringslivspolitik hos Fastighetsägarna i Linköping, som istället vill avliva myten om dubbelbeskattningen.
Några gånger per år återkommer det, påståendet om att utdelning från de kommunägda bostadsbolagen skulle utgöra en dubbelbeskattning av hyresgästerna. Påståendet är fortfarande lika felaktigt, likväl framförs det helt ogenerat med blandad spridning.
Man kan förstås ha olika åsikter om hur de kommunala bolagen bör bedriva sin verksamhet och huruvida kommunen bör ta utdelning från sina kommunala bolag. Det är dock en fråga för kommuninvånarna som helhet, såsom delägare i bolaget. Myten om att man som hyresgäst per automatik skulle ha större rätt till att bestämma över hur de kommunala bolagen bedriver sin verksamhet eller hur kommunen hanterar vinsten i sina bolag är synnerligen märklig.
Nu finns det faktiskt begränsningsregler redan idag, som begränsar kommunernas möjligheter till utdelning, men dessa är egentligen redan ett steg åt fel håll.
Det är alltså kommuninvånarna som gemensamt äger de kommunala bostadsbolagen. Att någon är kund till bolaget i fråga gör ju inte denne till mer ägare för det. Såsom kommuninvånare är förstås även hyresgästen delägare. Denne är dock inte mer delägare än någon annan kommuninvånare, som inte är kund i bolaget. Jag har nog aldrig hört någon hävda att de är mer ägare av Systembolaget, Vattenfall eller liknande på grund av att de är storkunder hos sagda bolag. Vi kan alltså börja med att konstatera att invånarna har ett inflytande över bolagets verksamhet och ägarens agerande utifrån invånarskapet i kommunen. Huruvida man är kund spelar alltså ingen roll.
Finns det någon som påstår sig betala en extra skatt för att denne handlar på Systembolaget som i förlängningen går med vinst?
Nästa steg i myten rör det här med begreppet ”dubbelbeskattning”. Såsom kund i kommunens bostadsbolag betalar du för ett boende. Hur det priset sätts kan man förstås ha mycket åsikter om, men så länge det sätts i enlighet med den lagstiftning vi har idag är den enda rimliga slutsatsen att priset som kunden betalar är skäligt. Kunden får alltså en specifik tjänst, boendet, mot ett fastställt pris. Återigen, finns det någon som påstår sig betala en extra skatt för att denne handlar på Systembolaget som i förlängningen går med vinst? Vinsterna som uppstår i det kommunala bostadsbolaget tillhör alltså kommuninvånarna som kollektiv. Återigen, vi har lika stor rätt till vinsten utifrån att vi är invånare i kommunen. Bara för att du dessutom är kund i bolaget har du alltså inte mer rätt till vinsten.
En invändning här är vanligtvis ”ja, men om bolaget nu går med vinst hade man ju inte behövt ta ut så högt pris”. Här vill jag bara göra en kort avstickare till bruksvärdessystemet. Hyran i Sverige bestäms ju formellt utifrån ett antal bruksvärdesfaktorer. Det betyder att vi rent objektivt kan säga vad som är ”rätt” hyra i en given lägenhet. Vi kan alltså ganska enkelt se huruvida en hyra är lägre än vad den borde vara. Vad skulle då en ordning där hyresvärden tar ut en hyra som understiger bruksvärdet innebära?
Vad skulle då en ordning där hyresvärden tar ut en hyra som understiger bruksvärdet innebära?
Vi har konstaterat att resultatet i det kommunala bostadsbolaget tillhör kommuninvånarna som kollektiv. Om bolaget skulle sänka sina priser, under bruksvärdesnivån, vad händer då? Jo medel som i grunden tillhör samtliga kommuninvånare skulle då omfördelas till den specifika gruppen invånare som dessutom är kunder hos det kommunala bolaget. Vi skulle alltså få en värdeöverföring från skattekollektivet till kunderna i det kommunala bolaget. En ren och skär subventionering av hyrorna i kommunala bostadsbolaget.
Ska vi börja med subventioner av boende i det kommunala beståndet måste vi dock ha en helt ny typ av diskussion om hur ett sådant subventionssystem ska fungera vad gäller tilldelning och så vidare. Sedan kan man ju också ställa sig den retoriska frågan, hur man ska göra om bolaget gör förlust? Ska då hyresgästerna täcka upp den genom att betala över bruksvärdet? Jag misstänker att de aktörer som upprätthåller den här myten inte är lika intresserade då.