Fotograf: Adrian Leopoldson
Forskning visar att vi människor hatar förluster mer än vi gillar vinster. Det betyder att vi blir mer ledsna när vi förlorar en budgivning, än glada när vi vinner den. Hur rationella är vi egentligen när vi köper en bostad och hur bör vi tänka? Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, reder ut.
Höstens reor har dragit igång och under benämningar som Black Friday, Singles Day och Cyber Monday vill butikerna locka oss att ta del av erbjudanden vi kanske inte ens hade övervägt annars. Tidsbegränsade erbjudanden funkar nämligen alldeles utmärkt på oss människor. Vi lurar oss att tro att om vi inte passar på så kommer vi att gå miste om en riktigt bra deal. Den typen av stress är sällan en bra grund för att fatta ett ekonomiskt genomtänkt beslut. I bostadsköpet finns flera fällor att gå i på det här området om man inte är uppmärksam.
Tidsbegränsade erbjudanden funkar nämligen alldeles utmärkt på oss människor.
Har du till exempel tänkt på utmaningarna för ditt rationella jag där du står i hallen på en lägenhetsvisning? Skoskydden är slut och du noterar att mäklarens intresselista redan är full av namn. Vinterjackan som du ännu inte tagit av dig gör att du känner svetten börjar rinna utefter ryggen. Du är inte ensam om att vilja ha den här lägenheten! Lyckas du i det här läget behålla lugnet och noga gå igenom bostadsrättsföreningens årsredovisning eller överrumplas du av känslan: Jag måste slå till nu! Om så här många är intresserade måste det vara ett bra köp?
För att förlora en budgivning, det vill man ju inte. Snarare har beteendeekonomer i forskning visat att vi människor hatar förluster mer än vi gillar vinster. Förlorar du en budgivning blir du alltså mer ledsen än glad, om du vinner den. Risken är att du till varje pris försöker undvika att förlora den. Och 50 000 kr i ett höjt bud är väl ändå inte så mycket pengar i det stora hela? Men det är heller inte en särskilt bra grund för att köpa en bostad till ett rimligt pris. Snarare riskerar det att göra dig benägen att köpa dyrare än vad du först tänkt.
Individer med god självkontroll, numerisk förmåga och finansiell förståelse uppvisar ett sundare finansiellt beslutsfattande.
Så vilka människor fattar då egentligen de bästa finansiella besluten? I studier har två forskare vid Linköpings universitet, Daniel Västfjäll och Gustav Tinghög, visat att individer med god självkontroll (förmåga att skjuta upp belöning), numerisk förmåga och finansiell förståelse uppvisar ett sundare finansiellt beslutsfattande. Lyckas du behålla ditt logiska tänkande snarare än att låta magkänslan ta över, har kunskap om hur en bostadsaffär bäst genomförs och har god tid på dig att fatta ett beslut, så är förutsättningarna bättre för ett bra köp. Inte alltid det lättaste i en stress som en bostadsaffär ofta innebär.
Tack och lov har vi kommit en bra bit på vägen bort från övertygelsen om att alla individer är ständigt rationella små beslutsrobotar som alltid fattar ett beslut som maximerar nytta. Kunskapen om att det snarare är precis tvärtom har hjälpt både regeringar, myndigheter och företag världen över att försöka underlätta för individer att fatta bättre finansiella beslut. Men därutöver kan det vara bra att för egen del veta i vilka situationer man själv riskerar att kortsluta det rationella tänkandet på grund av yttre omständigheter eller individuella faktorer. Frestas inte att gå på magkänslan. Snarare verkar lösningen handla om att ha gott om tid, läsa på och noga räkna efter på bostadsköpet.